- Project Runeberg -  Fauna och flora / Andra årgången. 1907 /
170

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


med långt gräs, utgöra dess vanliga tillhåll. Den träffas aldrig
på åkrar eller i trädgårdar eller i björnhallonsnår och nässlor
vid sidan af vägarne som den vanliga grodan» — — —. I
Danmark säger Jungersen, att den isynnerhet håller till »på
solvarma skogssluttningar, isynnerhet bland hallonbuskar eller
långt gräs» — —. Dess läte återgifver Boulenger med »co,
co, co» eller »cor, cor, cor», som hastigt framstötes. I vatten
träffas denna groda endast under parningstiden, säger samme
författare. I Frankrike infaller parningstiden 3—4 veckor
senare än den vanliga grodans. Öfvervintringen lär ofta äga
rum i bottengyttjan i vattensamlingar.

Enligt Boulenger är Rana agilis utbredd öfver större
delen af Frankrike. I Tyskland finnes den lokalt här och där
från Rhen till Breslau och Schlesien. Vidare finnes den i
Schweiz och öfver så godt som hela österrikisk-ungerska
monarkien, i Italien ända till Sicilien, i Bosnien, Albanien och
Grekland. I allmänhet är den öfverallt en slättlandsform, ehuru
den i Schweiz (4,200 fot) och Tyrolen går rätt högt.

I Danmark påträffades den först för några få år sedan af
Professor Jungersen och är nu känd från Fänö, Fyen
(flerstädes), Langeland, Falster, Sydostsjälland och Bornholm. I
Sverige är det mycket möjligt, att den kan träffas på andra ställen
än på Öland, och det kan därför vara skäl att hålla utkik
efter den.

Till slut, skola vi ge den ett svenskt namn, så skulle
måhända »långbenta grodan» eller »långbensgrodan» vara mest
passande tillföljd af dess mest påfallande egenskap, jämförd
med våra öfriga grodarter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:18 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1907/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free