Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
FAUNA OCH FLORA
gård. I januari och februari, då kölden var ganska skarp, 25- à 300,
uppehöll han sig gärna i ett större träd försedt med starholk.
Förvånad öfver huru denna fågel kunnat uthärda vintern här
uppe, tager jag mig friheten meddela detsamma.
Orsa den 10 april 1907. Æ Dahllöf.
Till frågan 0111 fågeläggens färger.
Under denna rubrik säger herr Henrik Hasselgren i en notis
sid. 81 (årg. 1907) i denna tidskrift med anledning af min uppsats
sid. 14 »om fisktärnäggens färger», att iakttagelser som gjorts af
honom särskildt angående äggen af rödnäbbade tärnan
{Sternapara-discea, Brunn), till hufvudsaklig del öfverensstämma med de rön,
jag meddelat i nämnda uppsats. I sin bok, »Gotlands fåglar»
lämnar förf. samma uppgift.
Då förf. såsom förklaring till fenomenet citerar mitt anförande,
att »den dominerande färgen i omgifningen (genom synsensation)
påverkar honan under tiden före rufningens början», sammanställer
han detta anförande med uttalanden, som gifva denna hittills
fullkomligt hypotetiska förklaring innebörden af en bevisad sats. Jag
har dock i min uppsats tydligt angifvit, att mina iakttagelser endast
kunna sägas tala för ofvan citerade antagande, men att de icke
berättiga till spekulation hvarken i ena eller andra afseendet. Ännu
är jag heller ingalunda öfvertygad om, att detta antagande är riktigt
eller utesluter andra förklaringar. Jag kan icke heller göra anspråk
på, att ha framkläckt teorin om synsensationens betydelse vid
uppkomsten af fågeläggens färger. Den engelske ornitologien Seebohm
lär vara den förste, som kommit på den tanken.
Emellertid ha mig veterligt inga verkliga iakttagelser gjorts,
som mera direkt peka i denna riktning; man har endast ganska löst
och okritiskt sökt de orsaker (föremål o. dyl.), som kunnat ge upphof
åt färgtoner och teckningar i allmänhet (se A. H. Lucas i Proceedings
of the Royai Society of Victoria, 1887, sid 56). Därför ha och
selektionsteorins ifrigaste anhängare (Wallace) tvärsäkert påstått, att äfven
fågeläggens färger öfverhufvud äro resultatet af det naturliga urvalet,
medan andra, ehuru de ej för alla fåglars ägg förkasta nyssnämnda
förklaringsgrund, anse, att frågan ännu i det stora hela är olöst och
öppen.
Frågan har bland vårt lands oologer på senare år blifvit vital.
Om i vissa fall sannolikheten, att det naturliga urvalet varit den
viktigaste faktorn vid färgernas uppkomst, är mycket stor, synes det
mig dock förhastadt, att utan experimentella försök och utan
systematiska och vidtomfattande studier / naturen söka basera lösningen
af en sådan fråga i hela dess omfattning på det naturliga urvalet.
Genom min uppsats, som innefattar de hufvudsakliga resultat, till
hvilka jag hittills kommit vid studier af färgförhållandena hos
fisk-tärnans ägg, anser jag mig blott ha framlagt fakta, som i vissa fall
synas mig icke möjliga att förklara annat än såsom produkten af en
färgreproduktion af omgifningen på hvad sätt densamma än må
hafva tillkommit. Ruddf Söderberg_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
