Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20Ö FAUNA OCH FLORA
Ryfylke vid Onarheim, på östra branten vid Lundevattnet i
Voss och vid en gård »Rekill» i Voss. Där anser Conwentz,
att nordgränsen för oxelns förekomst i Norge bör dragas vid
60° 38’ nordlig bredd, ty de nordligare förekomsterna såsom
vid Molde antager han vara tvifvelaktiga. Såsom planterad
går den naturligtvis till långt nordligare, t. ex. vid
Trondhjems-fjorden.
Uppgifter om oxelns förmodade förekomst på ett par
ställen i England och Skottland äro tvifvelaktiga, ty de kunna
bero på förväxling med några närstående former.
Oxelns spridda och fåtaliga förekomst i Tyskland är
särdeles intressant. Conwentz påpekar, att här ej kan vara fråga
om en reliktförekomst sedan istiden, ty dels går oxeln ej så
långt mot norr, som den i dylikt fall borde göra, och dels har
man ej några subfossila fynd, som styrker ett sådant
antagande. Tvärtom tyder den nutida förekomsten snarare på en
nyinvandring. Oxelväxtplatserna äro alla belägna vid eller
nära kusten, och det förefaller därför mer än sannolikt, att
flyttfåglar, som kommit öfver hafvet, medfört oxelkärnor från
föregående rikliga måltider i Sverige. De fåglar, som närmast
kunna misstänkas för en dylik omedveten plantering, äro i detta
fall trastar (snöskata, rödvinge och dubbeltrast) och
sidensvansar.
Så långt Conwentz intressanta meddelande. Men om
äfven detta förklarar oxelns förekomst i Tyskland och måhända
äfven i Danmark, så förblir dock gåtan om oxelns
ursprungliga härstamning härigenom fortfarande olöst. Ja,
förekomsten i Sverige blir tillsynes än svårförklarligare, ty här kunde
ju oxeln ej ha funnits under istiden eller tiden närmast efter.
Den måste ha invandrat hit från något håll eller införts på
något sätt eller också uppstått här i jämförelsevis sen tid.
Men hvarifrån skulle den kunna ha invandrat eller införts då
hela oxelns nutida utbredning ligger inom gränserna för
nedisningens utsträckning1 och den ej heller, så vidt kändt är, fun-
’ Detsamma gäller ock enl. Hedlund om Sorbas fennica (se K. Vet. Akad.
Handl. Bd 35), men denna sträcker sin utbredning hufvudsakligen blott längs
kusterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
