- Project Runeberg -  Fauna och flora / Andra årgången. 1907 /
228

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 28 FAUNA OCH FLORA

kolonier i Afrika, Indien, Nya Guinea, Australien etc. men de
kringgås alltför mycket och äro på somliga ställen såsom t. ex. i Kongo
åtminstone för de makthafvande en död bokstäf.

Rudolf Söderberg: Hornborgasjöns Fågellif. Arkiv för Zoologi.

Bd 4, N:o i. 1907.

Hornborgasjön är en af vårt lands mest omtalade platser i
ornithologiskt afseende, likväl har det hittills saknats en
sammanfattande redogörelse för sjöns fågelfauna. Nu är denna brist dess
bättre afhjälpt och på ett synnerligen förtjänstfullt sätt genom
föreliggande arbete, som är utfördt med den kärlek till ämnet och den
samvetsgranna kritik, som en dylik sak kräfver. För hvarje vän af
vår inhemska fågeivärd torde därför R. Söderbergs ifrågavarande
afhandling vara välkommen.

Arvid Frisf.ndahl: Om Fågelfaunan i Södra Norrbotten. Arkiv för

Zoologi. Bd. 4, N:o 2.

Denna lilla uppsats meddelar en hel del notiser af intresse
angående fågelfaunan i Södra Norrbotten särskildt kring Lule elfs
nedre lopp. Tyvärr har ett ganska stort antal tryckfel af förf. vid
korrekturläsningen af namnen ej beaktats.

Breflåcla.

Den frågan har insändts: »Bygger strandskatan någonsin bo?»

Till svar härå tillåta vi oss öfversätta följande ur en artikel i »The Field»

(N:o 2844 1 juni 1907 af J. W. Bond:––––––»Strandskatans bo, ehuru af

enklaste beskaffenhet, är icke desto mindre märkligt. För det första om dess
läge är på klippgrund eller annan hård mark, väljes en naturlig fördjupning. Om
äggen, hvila på grus eller jord, göres först en grund »uppkrafsning» ej sällan
för liten för fogelns volym. I sistnämnda fall mäter »uppkrafsningen» 5 till 8
(engelska) tum i diameter, men på klippgrund — — — är den utvalda
hålighe-ten ofta aflång, fyrkantig eller till och med halfmånformig, ibland blott mätande
2’/s till 3 tum på smalaste stället — ej mer än 5 pá vidaste under det att
längden när från 5 till 9 tum. I sådana fall har jag sett äggen lagda i rad och då
fördjupningen var mycket liten, nästan i en pyramid. Den egendomliga
fodrin-gen eller stenläggningen inlägges nu, vanligen små tunna och ofta hvassa
skärf-var af berget, skifferbitar, skal eller småsten fint och nätt ordnade. De största
bitarne äro sällan öfver 21/» tum långa och 1 tum breda och variera från denna
storlek till små skärfvor och bitar af en ärtas storlek. Jag minnes ett bo, som
påminde om någon rar gammal mosaik utplockadt som det var med alternerande
röda och hvita stenskärfvor, och i ett annat såg jag åtskilliga bitar af kork. I
somliga bon finnas små tufvor af trift (Armeria elongata) med blommor och allt,
eller andra hafsväxter. Men jag har undersökt en del bon, som uteslutande voro
sammansatta af detta material, torrt gräs eller tofsar af långa grå klipplafvar under
det att då och då »pärlor» af får eller kaniner voro medtagna Vid andra
tillfällen läggas äggen på bara jorden, klippan eller en bank uppvräkt af hafvet utan
minsta spår till bo eller ens uppkrafsning. Dessa ägg ha troligen lagts i
brådska. Mycket ofta träffas åtskilliga falska bon nära intill de äkta, men dessa äro
sällan så noga sirade med stenskärfvor eller andra prydnader».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1907/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free