Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LJUSETS INFLYTANDE PÅ HAFSALGERNAS FÖRDELNING 247
man, att denna indelning icke i allo höll streck, i det att i de
högre regionerna ofta regelbundet förekommo alger af färger»
som man efter Örsteds regionsfördelningslag egentligen ej
borde vänta där, utan först djupare ner.
Enligt vår nuvarande kunskap om algernas
vertikalutbredning förhåller det sig så, att i alla haf de gröna algerna hafva
sin hufvudutbredning inom de öfre regionerna (den s. k.
lito-rala zonen), men där förekomma också normalt talrika bruna
och röda alger. Endast undantagsvis påträffas gröna alger
nedanför litoralzonen. De bruna algerna åter hafva sin
hufvudutbredning inom den litorala zonens djupare belägna delar
samt ännu längre ner i den s. k. sublitorala zonen, i hvars
öfre regioner de ofta bli förhärskande så som t. ex. i
Ishaf-vet, där på 10—15 m. djup vegetationen bildar rent af skogar
af brunalger. Men röda alger förekomma äfven talrikt i de
regioner, där brunalgerna nå sitt maximum. På större djup
påträffas brunalger däremot ej, utan består vegetationen där
— om det finnes någon - - uteslutande af rödalger. Däri
råder det nämligen en allmän öfverensstämmelse i alla haf, att
endast röda alger bilda vegetationen på de djupaste bevuxna
platserna och i Medelhafvet t. ex. kunna dessa befinna sig t. o.
på ett djup af öfver 100 m. Öfverensstämmer således vår
nutida uppfattning af hafsalgernas vertikalutbredning icke
alldeles med den ÖRSTED’ska regionindelningen, enligt hvilken alger
af olika färg voro hvar för sig bundna vid en viss region så
är det å andra sidan fullt uppenbart, att det dock i hvarje fall
äger ett samband rum mellan hafsalgernas utbredning och
deras färg. Detta samband kan karaktäriseras så: i den
öfver-sta regionen förekomma alger af alla färger; sen upphöra
grönalgerna och endast bruna och röda utgöra vegetationen;
slutligen sluta äfven brunalgerna upp och de röda behålla
ensamma fältet så långt ned, som den rödvuxna vegetationen
öfver hufvud taget sträcker sig. Nu frågas: hvarpå kan denna
algernas fördelning efter färgen bero?
Örsted synes vara den förste, som försökt uppställa en
teori om, att algernas fördelning efter deras färg berodde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
