Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JO FAUNA OCH FLORA
starkt ljus, bland annat ett slags reflektoriska plattor inne i
cellerna, hvilka likt fönsterluckor kunde skjutas till vid för
intensivt ljus, så var det ju ganska förklarligt, att han, som fått
ett så starkt intryck af ljusstyrkans inflytande på
vegetationen, just i denna d. v. s. intensiteten såg den viktigaste
faktorn vid algernas fördelning.
Dessa Bertholds undersökningar hafva fått en viss
bekräftelse af professor Oltmanns, som experimentelt sökt
bevisa riktigheten af de slutsatser, Berthold kommit till på den
jämförande undersökningens väg. Oltmanns odlade alger i
olika ljusstyrkor, hvarvid det visade sig, att en alg i allmänhet
utvecklades normalt endast vid en viss ljusintensitet, men
däremot visade afvikelser, missbildningar, vid såväl för svagt
som för starkt ljus. Denna teori, att ljusintensiteten är
den enda och viktigaste ljusfaktorn, som orsakar hafsalgernas
fördelning i hafvet, har efter sina uppställare blifvit kallad den
BERTHOLD-OLTMANNs’ka teorien. Att rödalgerna uteslutande
växa å de stora djupen skulle således enligt denna teori bero
därpå, att de vore skuggväxter, icke uthärdande den ljusstyrka,
som i allmänhet råder på ytan. Den olikhet som råder i
ljusslag å olika djup, vore utan all betydelse för alglifvet och
vattenmassorna och deras färg verkade blott som ett slags
skuggtäcke. Men hvarför då algernas färger vore så olika vid
olika djup, den frågan förblef obesvarad.
Ungefär samtidigt som Bertholds arbete utkom,
offentliggjorde Engelmann (1883) sina så viktiga undersökningar
öfver »assimilation och färg». Redan Priestly, syrets
upptäckare, hade iakttagit (1774), att gröna växter förbättra den
luft, som blifvit förskämd genom djurens andning, men det
blef kolsyreassimilationens upptäckare Ingenhouz förbehållet
att uppvisa, att endast gröna växtdelar äga denna förmåga att
»deflogisticera luft», såsom han enligt den tidens kemiska
terminologi uttryckte sig, och att detta sker endast i ljus. Allt
sen dess har sammanhanget mellan kolsyreassimilationen och
klorofyllfärgämnet varit obestridt. Engelmann lyckades nu
fastställa, att i allmänhet det ljus, som vore komplementärt tilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>