Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURSKYDDSFRAGAN
2S7
»Intresset för naturen i.dess ursprunglighet och olika
lifs-yttringar tillhör emellertid icke uteslutande vetenskapsmännens krets.
Kärleken till naturen är tvärtom, särskildt i våra tider, synnerligen
allmän och förenar sig med det vetenskapliga intresset i ett kraf
på skydd för naturen i dess ursprunglighet. Det är en gammal
erfarenhet, hurusom t. ex. fågellifvet i en sjö eller vid en strand,
märkligare grott- och klippbildningar, storvuxna eller egendomligt
bildade träd, förekomsten af särskilda, af folkpoesien omhuldade
växtarter o. s. v. kunna blifva föremål för ett så allmänt intresse
inom en ort och så bidraga till platsens allmänna stämning och
skaplynne, att ett skydd mot förstöring och skadegörelse framträder
såsom ett önskemål af samhällelig betydelse. Härmed har man
kommit öfver på den estetiska synpunkten. Denna synpunkt har
man i vissa länder utsräckt så långt, att man icke blott kräfver
själfva naturföremålets fredande på grund af dess skönhetsvärde
och den trefnad det bereder utan också fordrar förbud mot å’gärder,
som kunna verka störande, för skönhetsintrycket såsom anbringande
af reklamtaflor, uppförande af vanprydande byggnader o. s. v.
Slutligen må nämnas, att litet hvarstädes förekomma
naturföremål, vid hvilka sägner, historiska minnen eller folkliga
plägse-der äro fastade. Dessa kunna från naturvetenskaplig och estetisk
synpunkt sakna allt intresse. De äro icke naturminnesmärken i
vanlig mening men deras skyddande kan likväl med fog ifrågasättas.
Den synpunkt, från hvilken sådana föremål förtjäna uppmärksamhet
är en historisk eller kulturhistorisk.»
De lagstiftningsåtgärder, som i främmande länder
föran-ledts ur dessa tre bevekelsegrunder: en naturvetenskaplig, en
estetisk och en historisk, hänföra sig i allmänhet till allra
senaste tiden eller tiden från 1900-talets början. I många
länder har man ännu icke hunnit ägna frågan någon vidare
uppmärksamhet.
Hvad till en början Norge angår, lär man endast tänkt
sig möjligheten att såsom nationalpark afsöndra ett intressant
skogsområde vid Röras samt en dal i Finnmarken, båda
tillhörande staten. Äfven uppgifves det, att en del sällsynta
Dovre-växter varit föremål för skyddsanordningar. Den vackra
Skjegge-dalsforsen i Hardanger liar genom Norska turistföreningens
försorg blifvit friad från eventuella industrianläggningar.
I Danmark ha olika naturvetenskapliga föreningar tillsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
