Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74 FAUNA OCH FLORA
Åldern på detta sistnämnda fynd kan ej fastställas, då ej
några närmare undersökningar därom gjorts. Det vore dock
af intresse att få utrönt, om älgen inkommit till Skåne lika
tidigt som till Danmark, där den tyckes ha uppträdt under
asptiden d. v. s. kort efter istiden.
Det kan ej nog ofta framhållas betydelsen af att, när
något fossil fynd göres detta bör med omsorg tillvaratagas
och jämte prof af omgifvande jordlager samt anteckningar om
fyndets läge, djup under jordytan m. m. insändas till något
museum, där det af sakkunnig vetenskapsman kan bearbetas.
EL.
Smärre meddelanden.
Faunistiska notiser från mellersta Norrland.
Följande små meddelanden tillåter jag mig öfversända i
förhoppning att de möjligen kunna ha något intresse.
Vid Bispgårdens skogsskola i Jämtland såg jag för ett par
månader sedan en där uppfödd älgoxe, fångad som kalf i fjol.
Älgen har sålunda i år för första gängen fått horn, och dessa visa
redan skofveltyp med ansats till 3—4 spetsar. Att spetsarnas
antal ej är något säkert uttryck för djurets ålder är ju tydligt bl. a.
däraf, att antalet på höger och vänsterhorn så ofta är olika, men
att den första hornuppsatsen kunnat bli så pass kraftig är ju
an-märkningsvärdt. Kanske ha förhållandena i fångenskapen förstärkt
anlagen för stark hornväxt? I hvarje fall vore af intresse att årligen
fotografera älgen och tillvarataga hornen.
Som kändt har vintern igo6—1907 varit ovanligt rik på
fjäll-lemlar. Här i Ångermanland utbredde de sig ganska långt nedåt
landet. Fältet för mina iakttagelser sträcker sig från Ramseletrakten
(63° 30’ n. b.) till fjällen, och inom detta område ha från slutet af
maj till åtminstone fram i augusti funnits ungar, hvilket visar att
lemlarna, som väl kändt torde vara, sätta flera kullar om året,
samt att de ej tyckas göra sig någon vidare brådska att vandra
åter till fjälls, om utvandrarna öfver hufvud taget någonsin
återvända dit. Att djuren gjort någon nämnvärd skada, som allmänt
påståtts, har jag ej kunnat märka. Några utpräglade gräsätare äro
lemlarna nog icke, men möjligen hade gräsväxten lidit, om året ej
varit så regnigt och gynnsamt för d. s. Åvärkan på träd eller
buskar har ej heller förmärkts.
Sistlidne juli anträffades i den i Tåsjön utflytande Saxälfven
nedanför »Björnrännan» kadavret af en (att döma af de mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
