Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. lönnberg: »stellers sjö-ko» (rhytina cigas) 9
matbegär hålla de hufvudet ständigt under vattnet, så att de
föga bekymra sig om lif och säkerhet och man kan med en
båt eller ock naken simma midt bland dem och utvälja den,
som man önskar att hämta ur hafvet. Under ätandet företaga
de ingenting annat utom att de hvar fjärde eller femte minut
höja nosen ur vattnet och blåsa ut luft jämte något litet
vatten med ett buller, som liknar frustandet eller fnysandet af
en häst. Då de äta gå de med den ena foten efter den andra
långsamt framåt, så att de dels sakta simma framåt dels gå
liksom oxar och kor på bete. Hälften af kroppen, nämligen
ryggen och sidorna sticka alltid upp öfver vattnet. Då de äta
sitta måsar på deras rygg och plocka af dem lössen,1 som
sitta i öfverhuden» — — —. Waxell liknar sjö-kornas.kropp
vid en omvänd holländsk skeppsbåt och säger, att de, när de
beta, gå sakta mot strömmen. Steller omnämner fyra slags
alger, som hufvudsakligen åtos af dessa sjö-kor. Där de hade
betat flöto massor af stänglar och rotverk af alger i land. När
de ätit sig mätta, drogo de sig ut på djupare vatten för att ej
öfverraskas af ebben och en del lade sig då på rygg och hvilade
i denna ställning. Den stora förbrukningen af föda hos dessa
djur gaf sig också tillkänna genom den mängd af spillning,
som syntes flyta omkring, där de höllo till. Denna liknade
enligt Steller hästspillning »i form, storlek, lukt, färg och alla
väsentliga egenskaper, så att den erfarnaste stallknekt måste
hålla den för hästgödsel!» Detta gaf anledning till en rätt
besynnerlig hypotes från Steller’s sida. Han trodde de första
dagarne efter skeppsbrottet på samma sätt, som enligt hans
mening »den erfarnaste stallknekt» måste tro, nämligen att han
funnit frusen hästspillning. Då han visste, att inga hästar
fun-nos på Kamtschatka, inbillade han sig därför, att den kommit
från Amerika och slöt sig till att detta land måste ligga nära,
då dessa produkter sågo så färska ut2.
1 Dessa »löss» liksom »hvalfisklössen» äro en slags kräftdjur, Cyamus, af
amphipodernas ordning.
2 Detta ådagalägger Steller’s stora ovetenhet i geografiskt afseende,
hvit-ken också är en förklaringsgrund för hans klander af navigatörerna, såväl Bering
som Waxell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
