- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
42

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kornsparfven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I afseende å fågelns lefnadssätt i Halland, kan meddelas,
att han vanligen inrättar sitt bo i två lager; det yttre
bestående af grofva långa halmstrån — förnämligast af hvete —
samt växtstjälkar. Innanför och på detta lager hittas det
egenliga boet, sammansatt af de finaste grässtrån. Boets hela
diameter utgör 21 cm., under det att det inre boet blott håller
bortåt 9 — ett sådant bo, taget efter hafrens skördande, ligger
här framför mig. Äggen i detta bo varierade, somliga voro
mörka med streck och fläckar, ett grått, utan fläckar. När
fågeln är i färd med att anlägga »grunden» till sitt näste, ser
man honom ofta framme på vägen för att där hämta halm,
som fallit från åkdonen. Fågelns sång återgifvas af prof.
Nilsson med taj, taj, tiritz, men af Holmgren med taj, taj, tivits.[1]

Kornsparfvens lock- och sammanhållningsljud har jag
funnit kunna återgifvas med ett kort tritt, tritt, tritt. I hans
sångtoner återfinnas — likasom hos andra sparffåglar — dessa
ljud, beledsagade på slutet med en drill tirritz. Det liknar
mycket gulsparfvens, ortolansparfvens och säfsparfvens toner
i afseende på omfattning och förhållandena mellan locktoner
och drill. Det skorrande r-ljudet är karakteristiskt hos
kornsparfven och påminner något om lärkans drill. Ja, man kan
spåra en viss kombination i lätet hos honom mellan lärkans
och kornsparfvens. Kornsparfvens fladdrande med vingarne
likt lärkan under fortplantningstiden lämnar rum för den
tanken, att han skulle räkna någon frändskap med henne, likasom
han ock kan säges göra det med gulsparfven. Benämningen
kornlärka härleder sig förmodligen från detta hans flygsätt och
läte.



[1] Holmgrens tivits torde vara hämtadt ur Nilssons Fauna; men har vid
korrekturläsningen det karakteristiska r-ljudet utbytts mot ett v, som nog är
felaktigt.

                                                                                C. A. Hollgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free