Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett och annat om Linnæa borealis. Af Th. M. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett och annat om Linnæa borealis.
Af Th. M. Fries.
I en af de hardt när otaliga, för den stora
allmänheten afsedda skildringarna af Linnés
lefnadsöden och verksamhet — att jag nu ej
minnes hvilken, torde vara förlåtligt —
berättas, huruledes han en gång såsom gosse
eller yngling under en vandring i »Smålands
furudungar» påträffade en dittills okänd växt, hvilken
genom sina täcka, findoftande blommor så tjusade honom, att
han genast beslöt, att den i framtiden skulle bära hans namn.
Det behöfves icke någon djupgående insikt i botaniska
litteraturen för att finna uppgiftens oriktighet; man har här framför
sig en af dessa välmenande dikter, hvarmed åtskilliga
Linné-skildrare ansett sig skyldiga eller berättigade att utstoffera
sina berättelser, och hvilkas bortrensande vållat dem, som
anse, att redogörelsen för hans lefnadsöden bör byggas
uteslutande på verkliga fakta,[1] betydande möda och tidsförlust.
[1] Äfven under allra sista tiden hafva nya försök blifvit gjorda att genom
ur egen fatabur framtagna episoder göra Linné-sagan ännu mera pikant eller
poetisk. Så är t. ex. förhållandet med den detaljerade berättelse om en »junta»
af Falu-flickor, som 1734 »beslöto taga honom om hand» och »tyckte det vara
rysligt roligt att ha honom till läkare», särskildt för att förarga »den gamle
tvärviggen Moræus» (sedermera hans svärfar), samt om hans första, allt annat
än angenäma sammanträffande med sin blifvande hustru m. m., hvilken finnes i
en varmt skrifven Karl von Linnés levnadssaga af pseudonymen Karl Blink.
— Döljas bör ej heller, att O. Levertin i sin f. ö. intressanta Linné-skildring i
viss mån låtit förleda sig till att öfvergifva det verkligt historiska tillvägagåendet
och i stället genom inflickande af en del från andra håll hemtade detaljer
åstadkommit en romantiserad blandning af sanning och dikt. Så är t. ex. förhållandet
med den onekligen talangfullt hopkomna beskrifningen på händelserna i Linnés
föräldrahem vid hans födelse, med allt det skrock och allehanda hokus-pokus, som
uppgifves där hafva bedrifvits för att skydda den lille nyfödde mot allt ondt och
försäkra honom om en lyckosam framtid. Sannt är visserligen, att måhända
i en eller annan bond- eller torpstuga den tiden sådant kunde passera, men att
uppgifva det hafva förekommit i ett prästhus, där varm religiositet och mindre
vanlig bildning rådde, är hardt när en kränkande beskyllning. Vid sagda
viktiga tillfälle var det f. ö. näppeligen några okunniga, vidskepliga bondgummor,
som tagit kommandot i huset; vida antagligare är, att barnaföderskans i närheten
bosatta moder, kyrkoherdefrun i Stenbrohult, tillkallats samt varit den ordnande
och styrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1908/0063.html
