- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
59

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Linnæa borealis. Af Th. M. Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ulrik af Würtemberg, hvilken gjorde honom till sin lifmedikus.
Som denne tillika var en ifrig blomsterälskare, bereddes det
Joh. Bauhinus ett godt tillfälle att äfven få utarbeta de
botaniska skrifter, hvarigenom han förvärfvat sig ett vida berömdt
namn bland Linné’s föregångare på växtkännedomens område.
Han afled 1610.

Vi hafva något utförligare skildrat denne mans lefnadslopp
af den orsaken, att han är Linneans upptäckare. Under den
ofvan omtalade italienska resan anträffade han nämligen
densamma »in Rhoetia», men det dröjde ej mindre än 35 år,
innan han offentliggjorde detta sitt fynd. Detta skedde
nämligen först 1596 i det af hans likaledes mycket berömde broder
Caspar Bauhinus utgifna arbetet Phytopinax seu Enumeratio
Plantarum.
Mera än en liten steril kvist kunde han väl ej
sända honom, men denna åtföljdes af en beskrifning, som
visserligen var ofullständig, men icke felaktig förutom däri, att
de klocklika blommorna, som voro »mindre än lillfingernageln»,
sägas vara blå, »om jag minnes rätt». Åt denna växt gaf han
namnet Campanula serpyllifolia, och detta blef sedan under
omkring 140 år det af botanisterna mest använda.

Under detta namn finnes den ock beskrifven i Joh. Bauhini
förnämsta, om järnflit vittnande arbete: Historia plantarum,
hvilket utgafs först 1651, alltså mer än 40 år efter hans död.

Däri finnas afbildningar af alla de af honom kända
växterna, alltså äfven af Campanula serpyllifolia, och denna äger
naturligtvis ett ej ringa intresse, då till grund för densamma
ligger antagligen något af den förste upptäckaren samladt, men
ganska illa medfaret exemplar. F. ö. meddelas här, att
författarens måg, J. H. Cherlerus, anträffat denna växt på S:t
Gotthard.

Att här redogöra för alla de äldre författare, hvilka,
allteftersom växten upptäcktes i andra länder, tala om Campanula
serpyllifolia,
skulle leda till en tröttande vidlyftighet.
Det må därför vara nog att här blott nämna ytterligare något
litet om brodern Caspar (född 1560, professor i botanik och
medicin i Basel, död 1624) och ett annat af hans arbeten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free