Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Linnæa borealis. Af Th. M. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spolia Botanica sive Plantæ rariores per Smolandiam, Scaniam
et Roslagiam observatæ et enumeratæ. Han hade då kommit
till insikt om att både Campanula och Nummularia ej äro
passande släktnamn för denna växt, och som något annat
ej ännu blifvit publiceradt, ansåg han sig böra bilda ett nytt.
Full af tacksamhet mot sin välgörare Ol. Rudbeck d. y.,
föreslog han därför namnet Rudbeckia och hänvisade beträffande
släktdiagnosen till sina handskrifna Fundamenta botanica.
Växten uppgafs vara funnen i Småland vid Hallaryd och Pjetteryd,
i Uppland sällsynt, i Närke och Lappland ytterst ymnigt samt
i Roslagen rikligt. Det dröjde emellertid ej länge, innan han
härutinnan ändrade åsikt; då Rudbeck den 29 juli 1731
»celebrerade sin namnsdag», frambar han till honom såsom ett
»ödmjukt offer» en liten botanisk uppsats, hvari han gaf den
ståtliga syngenesist, som än så kallas, namnet Rudbeckia.
Hvilken orsaken var till denna ändring, kan väl ej med
absolut säkerhet angifvas, men med all sannolikhet berodde
den på en allt lifligare uppväxande önskan, att denna lilla
täcka växt en gång skulle få bära hans eget namn. I den
Linnés lefnadsskildring, som af mig blifvit utgifven, har (del. I,
s. 92) påpekats, att redan i dagboken öfver Lapplands-resan
(1732) på ett ställe (den 29 jun. g. st.) nämnes Linnæa, och det
tillägges, att det var första gången, som detta namn blifvit
användt. Detta är dock ett misstag. Vid en i dessa dagar
företagen förnyad granskning af ett Linnean Society i London
tillhörigt manuskript (Fundamenta botanica Vol. IV), som är
dateradt den 24 Juni 1731, uppräknas bland de släkten, hvari
de gamles (särskildt tourneforts) Campanula borde uppdelas,
äfven Linnæa, och i ett annat, visserligen odateradt, men
säkerligen minst lika gammalt manuskript frågar han: »hvad
gemensamt hafva Campanula och Linnæa, hvilken likhet i det
yttre utseendet?», hvartill svaras: »alldeles intet (plane nihil),
och dock för Tournefort bägge tillsammans såsom
Campanulæ».
Såsom nyss nämnts, företog Linné 1732 sin lappska resa,
och därunder hade han rikligt tillfälle att se och ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
