- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
70

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Linnæa borealis. Af Th. M. Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förälska sig i den lilla täcka växten. Redan i Gästrikland såg
han, huruledes »omkring wägen lågo stora upbrotna stenar,
hwilka genom Landshöfdingens comando och och folkets arbete
giort wägen god, liksom murar, på hwilka Campanula serpyllifolia
såsom Hedera slog uht sina sarmenta och gröna blad»;
på Norbyknylen i Medelpad fann han »Campanula serpyllifolia
i den bästa vigeur jag har sedt»; i Umeå lappmark såg han
den med refvor af ända till 18 fots längd och äfven i Piteå
trakten förekom den »öfwerflödigt». Ehuru han redan då
utsett denna växt till att i framtiden bära sitt namn, kunde
han naturligtvis ej själf offentligt framträda som namngifvare,
hvarföre han ock i sitt allra först tryckta arbete: Florula
Lapponica
i Acta Literaria 1732 använder Buxbaums namn
Serpyllifolia, samt Nummularia i det förr omtalade första utkastet
till Flora Lapponica. I journalen öfver Dalaresan (1734)
omtalas uteslutande Campanula serpyllifolia, under det att i hans
handskrifna Flora Dalekarlica föredrages Nummularia norvegica
repens folio dentato, floribus geminis.
[1]

Vi hafva nu hunnit fram till den tid, då Linné vistades i
Holland och slog den vetenskapliga världen med häpnad genom:
den stora mängd än i dag klassiska arbeten, som i rask följd
där utgåfvos. Af dessa vilja vi här fästa oss endast vid tvenne,
nämligen de 1737 utkomna Flora Lapponica och Genera
plantarum.
I den förra får Linnean i själfva texten intet
vetenskapligt namn, utan betecknas endast såsom Planta nostra,
med tillagd upplysning att Gronovius, som äfven erhållit
densamma från schweizerfjällen, hade uppgjort släktkaraktären;
i figurförklaringen åter benämnes den Linnæa floribus geminis
Gronov. En utförlig beskrifning lämnas, liksom ock en från


[1] På våren samma år, som Linnés resa i Dalarna försiggick, hade Petr.
Ugla
i Upsala utgifvit en disputation De Præfectura Næsgardensis Dalekarliæ I.
Däri uppräknas såsom i Dalarna förekommande en hel mängd sällsynta växter,
hvaribland icke få, som alls icke där, ja, ens någonstädes i Sverige kunna
uthärda. Det hela gör intryck af en på fri hand gjord hopplockning af namn ur
andras arbeten, verkställd af en i botaniken alldeles okunnig person. Där
omtalas ock Nummularia, men om därmed afses någon i Dalarna funnen växt, så
är det säkerligen hvarken Linnæa eller Lysimachia nummularia, utan — af det
bifogade svenska namnet Penningræs att döma — snarast Thlaspi arvense.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free