- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
95

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studera våra sångfåglars läten! Af Harald Muchardt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hvarje sann naturvän, som vill bedrifva det angenäma
studiet af fåglarnes läten, kan med stor lätthet skaffa sig de
härför erforderliga hjälpmedlen.

För att erhålla grundlig kännedom om fåglarnes läten är
det nödvändigt att uppteckna de gjorda iakttagelserna. Om
man ofta kan bestämma en fågel till arten genom dess läte,
så är detta icke alltid förhållandet och en uppmärksam
iakttagare skall lätt finna, att t. ex. icke alla trastar och lärkor
följa samma motiv som andra individer af samma art, och man
kan få ganska stort nöje genom att uppteckna särskildt vackra
motiv och strofer. Af mesar, särskildt svartmesen, hör man
så många olika rop och drillar att forskaren knappt kan lära
sig dem. Upptecknar man ej desamma, blir denna rikedom på
sångformer oss ej fullständigt bekant.

Genom att vinnlägga sig om att skriftligt fastställa det
hörda blifva vi tvungna att noggrannare skärpa vår
iakttagelseförmåga och då märka vi, hvad som mera sällan eller oftare
höres, då fåglarne genom möjliga anledningar förändra sina
läten. Visserligen brukar man i handböcker af det vanliga
slaget ange fågelläten endast genom en följd af stafvelser,
men detta kan icke alltid tillfredsställa oss, knappt kan man
af sådana anteckningar märka om ljudet är utdraget eller kort,
om de längre tonerna äro riktade uppåt eller nedåt, hvilken
tonhöjd de hafva i förhållande till hvarandra, af allt detta hör
man intet och dock är just det melodiska innehållet i
fågelsången hufvudsaken.

Några fågelläten kunna förvillande likt härmas genom
munnen eller fågelpipan, alltså också musikaliskt bestämmas.
Redan hos Anastasius Kirchner (1650) är kuku-ropet,
trastarnes sång och näktergalens visor etc. många gånger med noter
återgifna. Bättre och raskare lyckas man med en schematisk
notering, om man anger de kortare ljuden medelst punkter,
de längre med streck, de vibrerande med en rad af närliggande
punkter eller medelst våglinjer. Uppåt eller nedåt riktade
tonrörelser antydas genom att skrifva tecknen för dessa toner
ofvanför eller nedanför skrifraden. Till exempel kan tjäna:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free