Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjädernotiser från Västerbottens län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksmuseum direkt från Tomsk förlidet år. Afvikelsen från
vanliga svenska tjädertuppar är ganska påtaglig, men den stora frågan
är, huru skall denna olikhet förklaras. Äro dessa små tjädrar
representanter af en särskild småvuxen ras, eller är det blott fråga
om förkrympta exemplar. Om det senare skulle vara fallet, så
måste det betecknas såsom högst egendomligt, att dylika skulle
uppträda i så stor mängd på en gång. Ty om förhållandena voro
så ogynsamma, att tjädrarnes utveckling hämmades, borde ej
samtidigt en riklig förökning kunna äga rum, men detta har dock
tydligen varit fallet såsom framgår af Jägmästare Grams meddelande.
Har återigen en invandring af en småvuxen ras skett, gäller
det att söka utröna hvarifrån. Om den gått öfver Finland borde
de små tjädrarnes talrika förekomst i Finland observerats af finska
jägare och ornithologer. Förfrågan gjordes därför hos tvenne finska
ornithologer, och den ene af dem Fiskeriinspektören J. A. Sandman
har benäget meddelat följande:
»Våren 1907 var kall och våt, och flertalet skogsfåglar fick
sina kullar mer eller mindre decimerade. Finska jägare påstå, att
så mycket ägg och ungar fröso bort, att man knappast påträffade
några skogsfågelkullar. Därföre har skogsfågeltillgången varit mycket
knapp, man har kunnat promenera kilometervis utan att stöta på
någon skogsfågel. Någon invasion af skogsfågel österifrån känner
ingen till. Kunde man våga antaga, att de synnerligen ogynnsamma
väderleksförhållandena senaste vår skulle kunnat hafva till följd
dylika nödvuxna exemplar, som dem du erhållit. Jag har ej hört
omtalas några dylika hos oss — men kanske de ej blifvit
observerade».
Jonas A. Sandman.
Häraf framgår att i Finland ej iakttagits någon massinvandring
af små tjädrar, åtminstone ej i detta lands södra och mellersta
delar. Om en dylik invandring verkligen ägt rum till Sveriges
nordliga delar, så har den alltså ovillkorligen kommit den norra
vägen, måhända från Kola och norra Ryssland. Huruvida i dessa
nyssnämnda trakter någon mindre ras af tjäder har sitt regelmässiga
stamhåll, därom känner man ännu ej något med full visshet. Den
ryske zoologen Pleske omtalar visserligen i sin beskrifning af
Kolahalföns ornithologi »småvuxna tjädrar», som dock skulle finnas där
tillsammans med vanlig tjäder,[1] och detta gör saken misstänkt.
Äfven af andra äldre ornithologer omtalas »små tjädrar». Pallas
omtalar t. ex. sådana från nedre Tunguska o. s. v. I
nordan-fjällska Norge erfor Sven Nilsson under sin resa 1816, att där
föregående år uppträdt en mängd småtjäder, som ansågos vara dit
invandrade från annat håll. Ehuru ännu intet med säkerhet kan
yttras, synas verkligen åtskilliga iakttagelser häntyda på förekomsten
af en småvuxen tjäderras i de nordligaste delarne af ryska riket
och att därifrån utvandring sker åt andra håll då och då.
Fortsatta iakttagelser och rön härom från vårt land äro önskvärda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
