Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelm Lilljeborg (med helsidesporträtt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 FAUNA OCH FLORA
för att helt och hållet användas för denna institution. Sedan
lokal 1854 blifvit upplåten i den gustavianska byggnaden, blef
det Lilljeborgs uppgift att skapa ett för den tidens
undervisning lämpadt museum och denna sin uppgift utförde han på
ett synnerligen framstående sätt. Under pietetsfullt
bibehållande af allt användbart i det gamla museet, grep han med
all kraft an insamlandet af nytt material och, då han lämnade
prefekturen, innehöll museet, förutom de gamla samlingarna,
en mycket fullständig samling skandinaviska vertebrater —
däggdjur och fåglar stoppade, reptilier, batrakier och fiskar i sprit.
Af den skandinaviska evertebratfaunan voro krustacéerna och
molluskerna bäst representerade, men äfven af öfriga
skandinaviska evertebratgrupper hade under hans tid ett antal
former insamlats. En del utländska arter hade också tillkommit,
särskildt några större däggdjur, som inköpts, men äfven fåglar
och lägre djur. Därtill kom en för undervisningen mycket
viktig samling af skelett, hufvudsakligen af svenska former.
Vi finna sålunda, att han äfven som museiföreståndare
med förkärlek riktade sina blickar på den svenska djurvärlden
och därvid hufvudsakligen ägnade sig åt anskaffandet af
vertebrater och krustacéer, men också mycket intresserade sig för
mollusker.
Det var emellertid icke nog med, att han i hög grad
förbättrade, man kan nästan säga på nytt grundlade museet, han
utvidgade också den zoologiska institutionen med ett zootomiskt
laboratorium. Ehuru han själf, som vi sett, satte som sitt
främsta mål studiet af Sveriges fauna, ägde han dock i hög
grad den hos en akademisk lärare så ytterst viktiga
egenskapen att kunna uppskatta äfven andra studieriktningar inom
sitt ämne än dem, hvilka han själf företrädesvis följde. Detta
visade sig ofta i hans förhållande till lärjungar, hvilka under
sina studier vände sig åt grenar af zoologien, som voro honom
jämförelsevis främmande, men ett uttryck af alldeles särskild
betydelse fick denna hans vetenskapliga fördomsfrihet, då 1875
fråga blef om grundandet af ett zootomiskt laboratorium i
Upsala. Han insåg till fullo betydelsen af en sådan institution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
