- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
197

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterligare en kritik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

YTTERLIGARE EN KRITIK

197

Det helas öfverskådli gliet minskas dessutom väsentligt af
författarens olyckliga vana att under artrubrikerna meddela uppgifter,
som gälla hela djurgruppen. Så t. ex. under rubriken »Långörade
fladdermusen», sedan det omtalats, att den »förekommer ganska
allmänt», och sedan en slags artbeskrifning lämnats, får man till lifs
sådana meddelanden som: »Fladdermössen äro bevingade däggdjur»
ete. i den stilen. På samma sätt får man veta under rubriken
»Snoken» att: »Alla ormar — — — har tungan tvåklufven». Om
detta ej är något felaktigt, så är det dock mindre lämpligt
placeradt. Men förf. kommer också med absolut felaktiga och
vilseledände påståenden tydligtvis beroende på hans otillräckliga kunskap,
och det är ej denna, som klandras, men författarens tilltagsenhet
att uppträda under sådana förhållanden. Exempel på dylika
alldeles oriktiga påståenden är följande: »Ingen säl lefver i insjöarna,
alla i hafvet» (p. 22). Räknar förf. då Saima-sjön och Ladoga
som haf? I båda dessa vatten finnas dock själhundsraser, som äro
typiska för dessa båda sjöar och ej finnas annorstädes. Detsamma
är ock fallet med Baikalsjön o. s. v. Att påstå om gråsjälen, att
»han tager dock äfven föda ur växtriket, såsom alger o. dyl.», är
naturligtvis alldeles oriktigt, ty äfven om någon gång alger träffats
i en gråsjälsmage, ha de kommit dit i misshugg, då gråsjälen tog
någon fisk eller dylikt bland alger.

Liksom då han behandlade Gotlands fåglar, har förf. äfven nu
en del egendomliga funderingar, men han når kulmen, då han
anser sig böra »gå i god för» sannfärdigheten af en sådan gammal
barnsaga, som att hermelinerna skulle mjölka kor, när dessa gå på
bete. Skulle det ej varit lämpligt, att förf., innan han gjorde detta
tänkt något på volymförhållandena mellan en kospene och en
hermelinmun. Om han företagit en dylik tankeoperation hade det
varit honom tämligen klart, att en hermelin ej kan dia en ko. Och
han vill väl ej påstå, att hermelinen mjölkar med tassarne. Men ej
nog härmed, förf. påstår, att den ifrågavarande kon »hvarje morgon
befanns rätt duktigt urmjölkad.» Hade det ej varit skäl, att med
hänsyn härtill förf. anställt någon slags jämförelse mellan den
kvantitet mjölk, som en ko, äfven den sämsta, dagligen lämnar och
rymden af en hermelinsmage!

Smärre inkorrektheter är det godt om. Förf. uppgifver t. ex.,
att huggormen »ogärna går i vatten». Dock är det ju en ytterst
vanlig företeelse att finna huggormar på små holmar ej blott i
insjöar utan äfven långt ut i skärgården och det har upprepade
gånger inträffat, att huggormar funnits simmande långt från land.
Huggormen har blott 2, ej 4, fungerande gifttänder, som förf. påstår.
Att behandla ormbitna patienter med »sprit i stora kvantiteter
invärtes» är alldeles oriktigt, om också smärre stimulerande doser
kunna vara af en viss nytta.

Att »artskillnaden» mellan stora och lilla vattenödlan skulle
vara »ringa» är naturligtvis ett misstag beroende på, att författarens
kunskap om dessa djur är ringa.

•Uppgiften, att småvesslan »är Europas minsta däggdjur» (p. 19)
torde väl blott vara ett skriffel. Men en del andra påståenden af
förf. skulle vara intressant att få några slags skäl för.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free