Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Smärre meddelanden
- Ytterligare tvenne lappugglor
- Huru finner vipan sin föda?
- Sowerbys Småhufvudhval i Bergens hamn
- Rådjurets parningstid
- Korpens nutida förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De till Riksmuseum öfversända kranierna voro af 4 näbbmöss
(Sorex (traneus) och 3 åkersorkar (Microtus agrestis). Själfva
hjärn-skålen var mer eller mindre krossad hos alla utom en af de
sistnämnda men käkpartierna hela hos alla. Det är ju intressant att
se , huru en så stor fågel som lappugglan håller till godo med så
små djur som näbbmöss. Einar Lönnberg.
Huru finner vipan sin föda?
1 tidskriften »Naturen» framhåller Jens Zetlitz Kielland såsom
sin åsikt att vipan hufvudsakligen ledes af hörseln, då hon söker
efter sitt byte under jordytan (maskar, larver, insekter), och fångar
det genom att borra ned näbben i marken. I samband härmed
framkastar han såsom sannolikt, att vipans tofs skulle tjäna som
något slags ljudförstärkningsapparat.
Sowerbys Småhufvudhval i Bergens hamn.
Den 21 juni i år fångades enligt meddelande af J(ames) G(rieg)
till tidskriften »Naturen» en unge af ofvannämnda hval i Bergens
hamn. Den var blott 2,4S m. lång och således helt ung.
Förmodligen hade den på något sätt förirrat sig från moderdjuret cch
kommit vilse på detta för den ödesdigra sätt.
Rådjurets parningstid.
Under elgjakt med ledhund i trakten af Konga, Högbo, den
14 sept. 1908 hördes på förmiddagen några egendomliga ljud, som
af en närvarande, erfaren tysk jägare Lauer Potsdam, förklarades
vara rågetens parningsläte.
Terrängen var mycket tät, öfvervägande löfskog. Hr Lauer
började med ett händelsevis medtaget »bladningsinstrument» (för lockande
af rådjur) härma rågetens brunstläte och inom några få ögonblick
kom råbocken framstormande genom småskogen för att dock
ögonblickligen vid åsynen af jägarne kasta om och åter försvinna. Hr
Lauer, som har stor erfarenhet om jakt på rådjur med ifrågavarande
slags lockinstrument, kunde ej nog uttrycka sin förvåning öfver så
sent inträffad brunst.
Bland andra åskådare af denna tilldragelse kan nämnas
kronolänsman Frans Wieslander, Tingseryd, känd som intresserad och
erfaren jägare. I vanliga fall uppgifves rådjurets parning inträffa i
slutet af juli cch i augusti.
Arvid Knöppel.
Korpens nutida förekomst i Sverige.
I Kolthoffs uppsats »Om förändringar i Svenska fågelfaunan
under det sist förflutna halfseklet», införd i zoologiska studier,
tillägnade professor T. Tullberg, Uppsala 1907, läses sid. 158: »Corvus
corax L. Korpen, som ännu på 1860-talet flerstädes i det inre af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
