Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om fåglarnes flyttningar under sensommaren och hösten i Halland. Af C. A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. A. H., OM FÅGLARNES FLYTTNINGAR I HALLAND I908 27
en del andra fåglar — kajor, måsar kråkor, starar o. s. v. —
så torde kunna ifrågasättas, huruvida ej en del fåglar, när
ruggningstiden inträffar, uppsöka mera fredade lokaler för att
där i stillhet och oförföljda kunna få tillbringa denna tid. Så
gör ju anddraken, när han ruggar, han uppsöker de tätaste
vassarna, orrtuppen de snårigaste ungskogspartierna och
gässen de otillgängligaste sumpmarkerna o. s. v. Visst är ock,
att när fåglarne åter låta sig ses, äro de i full höst- och
vinterskrud. En annan version kan sökas däruti, att födoämnena
börja för en tid blifva knappa, tvingande fåglarne att se sig
om efter mera gifvande lokaler.
Ty hvad är det väl egentligen, som betingar dessa
fåglarnes förflyttningar, om icke födan? En varelse med så hett
blod––-1- 44° och med ett sådant skyddande omhölje, som fågeln
äger, kan väl ej behöfva så afsevärdt bero af
köldförhållandena, om nämligen tillräckligt med näringsämnen gifvas att
hålla denna värmegrad vid makt. Vore ej födan den
bestämmande faktorn vid fåglarnes flyttningar, hvarföre skulle då
t. ex. tornsvalan lämna landet och återvända dit, när vår och
sommar råder. Hon är beroende af de insekter, som hafva
sin flygtid blott på högsommaren, därför måste hon draga bort,
när denna flygtid är förlupen. Af de fågelslag, som flytta till
sydligare länder, stanna ju en del individer kvar i norden, och
hafva de föda, stå de sig godt till och med i den starkaste
köld. Man kan därför vilja påstå, att flyttningarne dirigeras
direkt af näringsförhållandena och indirekt af klimatologiska
förhållandena. Där de flyttande fåglarne finna näring, där slå
de sig ned och uppehålla sig där, tills denna börjar tryta, då
de söka sig om efter nya områden.
Indelningen af fåglarne med afseende på deras sätt att
ändra vistelseort uti flyttfåglar, strykfåglar och stannfåglar torde
väl således ej få tillmätas så synnerligen stor vikt.
Gråsparfven och pilfinken t. ex., som väl äro att anse såsom genuina
stannfåglar, ömsa äfven de vistelseort efter som födan å ena
eller andra platsen börjar blifva knapp. Kråkorna draga sig
vintertiden till hafskusterna. Sådana strykfåglar som siden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
