Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grantgazellen (Gazella Granti, Brooke) på Kilimandjaros stäpper. Af Yngve Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Our Trees; Hon* to know them. By Arthur I. Emerson & Clarence
M. Weed. J. B. Lippincott C:o. Philadelphia 1908. 3 $.
Få böcker förena på ett så lyckligt sätt det nyttiga med det
angenäma som den ofvannämnda. Den utgör en handbok afsedd
att meddela kunskap om Nordamerikas träd. Detta sker både i
ord och bild. Hvarannan af de stora och breda oktavsidorna
upptages af en helsidesplansch med fotografiska reproduktioner dels af
kvistar och grenar af ett trädslag med blad, blommor och frukt i
ungefär naturlig storlek, dels af en totalbild, som visar trädets växt
och förgrening, såsom framgår af de här starkt förminskade
profven. På hvarannan sida lämnas en skildring i allmänfattlig och
ledig form af ifrågavarande arts kännetecken till skillnad från
närstående former. På samma gång omtalas trädets geografiska
utbredning, dess växtsätt och förekomst. Tillika framhålles de
praktiskt nyttiga egenskaper, som trädet kan anses ha från människans
synpunkt genom sina frukter, sin ved, sin bark o. s. v., eller det
estetiska värde, det kan skänka såsom prydnadsföremål genom
blommor eller löfverk m. m.
I öfverensstämmelse härmed rekommenderas somliga till
skogsträd, andra till allé- eller parkträd eller för annat ändamål. Det
är gifvet, att hela den nordamerikanska kontinentens ofantligt talrika
mängd af trädslag ej kunnat bli föremål för afbildning. Dock lämnas
ej mindre än 138 planscher, af hvilka emellertid omkring halftannat
dussin ha till föremål från Europa införda trädslag, som kommit i
allmän odling eller förvildats i Nordamerika. Exempel på dylika
är bl. a. vår vanliga alm, som mycket tidigt tyckes ha vunnit
burskap på andra sidan Atlanten. Redan 1844 fanns vid Boston en
alm, som var öfver 11 fot i omkrets 5 fot öfver marken. Hvitpil
säges också vara fullt naturaliserad och allmänt utbredd i Förenta
Staterna o. s. v. A andra sidan ha vi från Amerika fått en del hos
oss nu allmänna träd, såsom t. ex. balsampoppeln, eller med
indianskt namn »tacamahac», som har sitt hemland i nordligaste
Amerika från Labrador till Alaska och från Maine till Nevada.
Balsamgranen är också nordamerikanare för att ej tala om Pinus Strobus,
Thuja occidetitalis ni. fi. andra barrträd, hvilka äfven hos oss äro
fullt härdiga samt ofta träffas i svenska parker och planteringar.
Af de amerikanska löfträden ha vi tillägnat oss jämförelsevis färre.
Den virginska häggen (Prunus virginiana) träffas ju allmänt i parker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
