Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaciala relikter och preudorelikter bland våra dagfjärilar. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
FAUNA OCH FLORA
pseudorelikter), af hvilka floran som bekant hyser en hel del,
för hvilka den höga temperaturen motväges af den torftiga
jordmånen och den starka afdunstningen.
Då således insekterna i minst lika hög grad som växterna
äro beroende af klimatiska faktorer, bör man ju åtminstone
för de arter, som ha något så när inskränkt utbredning inom
landet, genom jämförelse med deras utomskandinaviska
utbredning kunna inom vissa gränser precisera deras
invandringstider.
Och beträffande invandringsvägarna, så är det ju sant, att
för så starka flygare som en del insekter, bl. a. vissa fjärilar,
äro, invandringen kan ha skett språngvis och oberoende af
landförbindelser, men i regel måste vi väl ändå tänka oss, att
invandringen gått successivt och på samma vägar, som
växtvärlden användt.
Betrakta vi nu våra arktiska eller våra subarktiska fjärilars
utomskandinaviska utbredning, så möta vi genast det sedan
länge bekanta förhållandet, att många af dem förekomma i
Alperna och andra Mellaneuropas berg, medan de saknas på
det mellaneuropeiska låglandet eller där endast förekomma
sparsamt på alldeles särskildt gynnsamma lokaler. Så är t. ex.
förhållandet med följande dagfjärilar: Colias palœno, Lycæna
orbitulus och pheretes, Chrysophanus amphidamus, Argynnis
thore och påles, Melitœa aurelia, Erebia lappona och Hesperia
andromedœ. För alla dessa, med undantag af den sistnämnda,,
gäller, att de äfvenledes finnas i Centralasiens högland. Två
möjligheter till förklaring på deras nuvarande europeiska
utbredning finnas således. Antingen ha de vid istidens slut i en
sydligare invandringsström nått Alperna och i en nordligare öfver
norra Finland nått Sverige, eller också ha de under istiden lefvat
i det isfria området i Mellaneuropa och sedermera på större
eller mindre afstånd följt de tillbakaryckande jökelbrämen, dels
söderut till Alperna, dels norrut till södra Sverige. Hvilkendera
af dessa vägar en art inkommit, eller om den möjligen
begagnat båda, kan, sålänge vi sakna fossila fynd, endast en
noggrann kännedom om dess nuvarande utbredning afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
