- Project Runeberg -  Fauna och flora / Fjärde årgången. 1909 /
178

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Bränslesamlaren» (Anumbius acuticandatus [Less.]), en intressant sydamerikansk fågel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

FAUNA OCH FLORA

mängd. Ofta ligger det så mycket nedfallet material under
trädet, att det skulle fylla en hel skottkärra. De fallna
pin-narne plockas ej upp igen, emedan fågeln ej kan flyga upp
lodrätt med sin börda och ej är intelligent nog, förmodar jag,
att taga upp en fallen pinne igen och bära den 30 meter från
trädet och sen stiga snedt upp. Den beger sig följaktligen
långt bort för att söka en ny pinne, och när den fått tag i en,
som den tycker om, så griper den tag i den precis på midten
och återvänder till boet bärande den som en balanserstång.
Om, när fågeln kommit fram, en ända af pinnen råkar att
stöta emot en utskjutande kvist, så ramlar pinnen igen som
den föregående. Fågeln tappar dock ej modet, utan efter att
ha underhållit sig en kort stund med sin make ger den sig
muntert i väg för att samla mera virke».

»Bränslesamlarens» bo är omkring 2 fot högt och 10 till
12 tum i diameter1 och hvilar något snedt bland grenarne.
Ingången är upptill, och en krokig eller spiralformig passage
leder ned till nedre ändan, hvarest redet ligger. Detta är
fodradt med ull och mjukt gräs, och 5 hvita ägg läggas, som
variera betydligt i form, i det att somliga äro mycket mera
tillspetsade än andra» (Hudson).

Den citerade författaren omtalar äfven, att åtskilliga andra
fågelarter äro pigga på att stjäla anumbins präktiga och säkra
bo för att själfva använda det för sin fortplantning. Blir
anumbin beröfvad sitt bo, börjar den genast att bygga ett
nytt. Stundom händer det, att den själf ej gillar ett bo utan
bygger ett nytt utan att häcka i det första, ehuru ingen synlig
anledning finnes för detta.

Det är möjligt, att anumbin har något olika vanor i olika
delar af sitt utbredningsområde, ty Dr. Dusén’s erfarenhet är
ej alldeles i öfverensstämmelse med Hudson’s ofvan citerade
uppgifter angående fortplantningen.

Dr. Duskn hade hört uppgifvas, att »pedrinho»-fågelns bo
skulle innehålla »2 till 3 balar öfver hvarandra och att ett ägg
skulle läggas i hvarje båle.» Till en viss grad bekräftade er-

1 Hudson citerar dock uppgifter om ända till 4 fot långa och 2 fot breda bon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1909/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free