Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Plankton och ämnesomsättningen i hafvet. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJ. THÉEL, OM PLANKTON OCH ÄMNESOMSÄTTNINGEN I HAFVET 28 I
äro så glasklara, att de knappast äro iakttagbara i hafsvattnet.
I allmänhet kan man säga, att genomskinligheten är mest
påfallande hos sådana organismer, hvilka växelvis lefva vid
ytan och i något djupare vattenlager.
Däremot är det en känd sak, att många djur, hvilka lefva
omedelbart vid eller på hafsytan, hafva antagit en blå färg,
stundom skiftande i violett. L}et lider intet tvifvel om, att vissa
djur hafva stor fördel af att vara vattenklara och
genomskinliga, under det att andra draga nytta af den blåa färgen; ty i
båda fallen åstadkommes ett väl behöfligt skydd mot rofdjur.
Den egendomliga, blåa snäcka, som bär namnet Janthina,
erbjuder ett slående bevis på en ändamålsenlig färgtillpassning för
ett oceaniskt lif. Hensen omtalar, att den hänger ned i
vattnet från den af små blåsor bildade »fenan», hvilken är lättare
än vatten och därför alltid flyter på ytan. »Fenan» liknar
förvillande en samling hafsskum, hvilket skyddar snäckan från att
uppslukas af fåglar, och skalets blåa färg gör densamma nästan
osynlig för fiender, som komma underifrån.
När man vet, att intet djurlif kan existera utan växtlif, ty
växten ensamt äger förmågan att tillgodogöra sig oorganiska
substanser och ombilda dem till organiska, så ligger den frågan
nära till hands, hvar finnes eller hvarifrån kommer den
växtnäring, som ute i de öppna världshafven kan lifnära ett så
ofattbart stort antal djur af allahanda slag? Man har då att
tänka på 3 näringskällor: kontinenternas inre, kusternas flora
och växtligheten ute i de öppna oceanerna.
Floderna, af hvilka många hafva sina rötter djupt inne i
kontinenterna, transportera till hafven utom sand, slam m. m.
en icke obetydlig mängd organisk substans. Man har beräknat,
att t. ex. Rhenfloden dagligen för med sig förbi Bonn ej mindre
än 150,000 kub.-fot fast substans, oorganisk och organisk. Indus
anses dagligen tillföra oceanen omkring 11 millioner kub.-fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
