Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Plankton och ämnesomsättningen i hafvet. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJ. THÉFX, OM PLANKTON OCH ÄMNESOMSÄTTNINGEN ’i HAFVET 285
jag här i korthet omnämna ännu en näringskälla, som står i
närmaste förhållande till kustfloran. Det finnes nämligen vissa
hafsområden i Atlanten såväl som i Indiska och Stilla hafven,
hvilka äro utmärkta genom förekomsten af tångknippen i större
eller mindre ymnighet. I Atlanten, mellan 40° à 45° N. B.
och ungefär 10 S. B., hafva vi ett dylikt område, som
begränsas af en cirkelström. I det inre af detta område, som bär
namnet Sargassosjön och som är nästan strömstillt, anträffas
långa band af tångknippen, hvilka äro m. 1. m. tätt
sammanhopade. Sjöfarandes berättelser om »oerhörda tångmassor»
torde ej vara så litet öfverdrifna. Ofta är det ända till 60
meters afstånd mellan tångbanden. Dessa tångknippen, hvilka
till största delen utgöras af Sargassum bacciferum, äro
emellertid ej alstrade ute i öppna hafvet utan leda sitt ursprung
från Vestindiens och Antillernas strandklippor, från hvilka de
genom påverkan af stormar, cykloner och ett upprördt haf
slitits loss och sedan af strömmar förts bort, tills de slutligen
hamnat i Sargassosjöns stilla vatten.
Sargassum upptager näring och kan också i viss
begränsad mån tillväxa, men fortplantar sig ej. Öfverhufvud taget
för den ett tynande lif, dör så småningom och sjunker till
botten samt ersättes oafbrutet af nya hopar, hvilka drifvits
bort från Antillernas kuster. Enligt Hensens beräkning kan
denna tång ej uthärda lifvet i Sargassosjön mer än 5 à 6
månader, ty, säger han, vore ej så förhållandet, borde dess
massa vara betydligt större och tätare. För Hensens åsikt
talar också, att lifsbetingelserna i Sargassosjöns nästan
stillastående vatten måtte vara högst ogynnsamma för sargassum,
ty under normala förhållanden är den nämligen fästad vid
stränderna, hvarest genom hafvets bränningar och periodiska
rörelse nytt vatten med riklig näring oafbrutet tillföres.
Emellertid är det otvifvelaktigt, att dessa
tånganhopningar med deras säregna djurvärld utöfvar ett visst inflytande
på ämnesomsättningen i den del af hafvet, där de drifva
omkring. Genom att de upptaga ur hafvet all den,näring, som
är dem möjligt, och genom att vattenomsättningen i Sargasso-
Fauna och Flora 1909. Häft. 5, 6. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
