Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Plankton och ämnesomsättningen i hafvet. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 88
FAUNA OCH FLORA
något tyngre, ty dess innehåll utgöres hufvudsakligen af
ägghviteämnen och kolhydrater, båda tyngre än vatten, och dess
membram innehåller kiselsyra under en eller annan form.
Schütt anser att denna olikhet i vikt kan tänkas
utjämnad på flera sätt, bland annat genom en förstoring af
cellytan utan att det organiska innehållet ökas och genom
assimilationsprodukternas beskaffenhet.
Ett faktum är också, att flertalet af planktonväxter hafva
ytan enormt förstorad, samt att genom
assimilationsverksamheten ämnen bildas, hvilka äro lättare än vatten, t. ex. oljor,
fett etc. Därtill är det sannolikt, att tyngden regleras genom
ämnesomsättningens större eller mindre liflighet, hvilket kan
bero af temperaturen i olika vattenlager, ljusintensiteten m. m.
Härigenom kan en jämvikt ernås, som förebygger, att växten
sjunker för djupt eller att den höjer sig för högt upp mot
hafsytan, hvilket ej heller är till förmån för densamma.
Men planktonväxterna hafva äfven andra medel till sitt
förfogande, hvarigenom sväfningsförmågan i hög grad befordras.
Sålunda bilda många alger ett slem, som sammanhåller en
eller många celler i oregelbundna klumpar, t. ex. Phœocystis
(fig 25), ett algsläkte, som träffas i oerhörda massor på ytan
af nordiska haf. Andra organismer, t. ex. peridineer, hafva
genom ett eller flera piskformiga, rörliga gissel en viss
rörelseförmåga, hvilket naturligtvis i hög grad underlättar sväfvandet
i vattnet.
Vår kunskap om dessa encelliga växter, hvilka utgöra
hafvets egentliga »urnäring», är tyvärr ännu äfven från
systematisk synpunkt allt för ofullständig. Det är mig därför
omöjligt att här anföra de viktigare af dem i någon godkänd
systematisk ordning. Jag nödgas inskränka mig till att här
nedan omnämna de mest betydelsefulla typerna, och jag
följer därvid öfverhufvud den tyske botanisten Schütt i hans
arbete om »Nationals» planktonväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
