Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Plankton och ämnesomsättningen i hafvet. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2g8
FAUNA OCH FLORA
igenom nätets fina maskor. Härigenom har man kommit att
underskatta urnäringens mängd i hafvet.
År 1908 betonar Lohmann ännu kraftigare detta. Sedan
han undersökt tarminnehållet hos en mängd större djurformer,,
t. ex. pteropoder, salpor, appendikularier m. m., fann han, att
dessa lifnära sig af små hafsorganismer, hvilka ej alls eller
ytterst sparsamt insamlats af håfven. Bland annat upptäckte
han i tarminnehållet massor af små kalkalger,
coccolithopho-rider, och af ytterst små grönfärgade celler, hvilka helt
förbisetts af de tyska expeditionerna ombord å »National» och
»Val-divia». Och ändock har det länge varit kändt, att ifrågavarande
kalkalger förekomma i oändlig myckenhet i hafvet, så att delar
af deras karakteristiska kalkrustning återfinnas i riklig mängd
i sedimentet, som täcker djuphafvets botten. Detta kan enligt
Lohmann endast förklaras däraf, att flertalet af de minsta
organismerna gått förlorade genom fångstapparatens
ofullkomlighet.
Lohmann företog sig nu att utföra en del
kontrollundersökningar genom att filtrera en viss upphämtad vattenmängd
genom sidentaft eller härdadt pappersfiltrum och äfven genom
att centrifugera densamma. Dylika undersökningar
verkställdes på vidt skilda ställen dels i Kielerbukten (1899—1900), dels
vid Syrakusa (1900—1901) och slutligen i Atlanten (1902).
Genom dessa kunde han fastställa, att de tlercelliga djuren
blifvit tillräckligt väl kända genom insamling med Hensens
vertikalhåf. Detsamma kunde han också säga om de större
protisterna, organismer som sammanbinda djur- och
växtvärlden, men beträffande nästan allt annat, hvilket utgör
hufvudmassan af »urnäringen», fann han att intet eller högst
obetydligt insamlats. Lohmann säger bl. a.: »den verkligen i hafvet
förhanden varande mängden af individer är j—10—jo—100
och ännu flera gånger större än det i fångst med håf påvisade
antalet, och arterna, som drabbas af denna förlust, äro icke
för hafvens ämnesomsättning betydelselösa organismer, utan
hafva såsom urnäring en mycket stor betydelse för lifvet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
