Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små bidrag till de lägre ryggradsdjurens psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o
FAUNA OCH FLORA
Hvad de ofvannämnda personerna också alltid öfverse, är
djurens individualitet. Vi kunna ju lugnt påstå, att bland alla
de milliarder människor, som lefvat och lefva, aldrig två varit
hvarandra — fysiskt såväl som psykiskt — fullständigt lika.
Detsamma gäller inom hvarje djurart, fastän gradskillnaden,
särskildt den psykiska, kanske där ej är så stor. Intelligensens
variationer är den bäste gradmätaren för artens ståndpunkt:
ju större intellektuell olikhet mellan individerna, desto högre
står arten. Den oinvigde anser i allmänhet, att alla exemplar
inom en djurart äro tämligen lika och uppföra sig enahanda,
men hvarje jägare vet, huru olika hans villebråd uppföra sig
vid olika tillfällen, både när de jagas och när de betraktas under
fredligare förhållanden! Det är hufvudsakligen med de
individuella och artolikheterna, jag i det följande kommer att
sysselsätta mig, och detta inom ett par djurklasser, som i
allmänhet väcka mindre intresse och därför äro mindre kända,
nämligen reptilierna och groddjuren.
Af dessa stå groddjuren i intellektuellt hänseende betydligt
lägre än reptilierna, och bland groddjuren stå salamandrar och
vattenödlor lägre än grodorna. Lifvet i vattnet tycks ej
inverka vidare förmånligt på psyken, vattenödlorna utmärka sig
knappt framför fiskarne i allmänhet; långt större liflighet
visa de på vattenytan eller på land lefvande grodorna, hvilka
för öfrigt stå på ett högre utvecklingsstadium.
Icke förty finner man äfven hos normalal individer bland
vattenödlor och salamandrar en viss individuell skillnad, t. ex.
i deras sätt att bemäktiga sig bytet, deras egenhet att välja
speciella uppehållsorter, att vänja sig vid de nya omgifningarne
i fångenskapen o. s. v. Hastigheten, med hvilken de reagera
på vissa yttre retelser: en masks rörelser, födans erhållande
genom olikt färgade glas o. d. har ju mer med sinnesorganens
beskaffenhet och de därmed sammanhängande reflexfenomenen
att göra än med den egentliga psyken. Man får vidare ej
jämföra handjur med hondjur, ty hanarne äro nästan utan
1 Jämförelser mellan friska å ena sidan och svaga eller sjuka djur á andra
sidan äro naturligtvis för behandlingen af vårt ämne alldeles värdelösa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
