Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synzoisk fröspridning genom däggdjur och fåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
FAUNA OCH FLORA
till groning uppe i träden. I synnerhet är detta fallet med
hafrekorn.
En del af våra hackspettarter förtära mer eller mindre
regelbundet barrträdsfrön. För att bekvämt kunna plocka ut
fröna ur kottarna sättas dessa fast i barkspringor. Och
hackspettarna måste ofta flyga rätt långa bitar för att finna
lämpliga springor, ty kottar med sönderklufna fjäll och uttagna
frön träffas äfven inkilade i barken af löfträd. Åström1 har
för öfrigt iakttagit Picus major, leuconotus, minor och
tridac-tylus flyga med barrträdskottar i näbben. Då granplantor
och unggranar ej så sällan träffas såsom epifyter på stammen
eller uppe i kronan af löfträd, är det rätt antagligt, att
hackspettar medverkat till granens spridning till dessa egendomliga
växplatser.
Äfven genom skator torde synzoisk spridning komma till
stånd. Vid tider af öfverflöd bruka nämligen dessa fåglar
gömma undan en del födoämnen, »dock stundom på sådana
ställen, dit sedermera endast slumpen för dem».
I detta sammanhang vill jag äfven omnämna en observation
af Norman. På Livelten i Nordnorge fann han nämligen en
liten enplanta, »udvoksen af en fin rift på perpendiculær
berg-væg, hvor frugten neppe kan være hidkommen uden ved hjælp
af en fugl’s neb».
En utländsk författare, C. Servettaz,3 påstår, att många
fåglar ha för vana att, när de lämna de träd eller buskar, där
de intagit föda, medtaga sista bäret i näbben, »se reservant,
suivant 1’expression consacrée, une poire pour la soif», men
mycket ofta tappas bäret under flykten och faller till marken.
I en nyligen utkommen uppsats i Sv. Bot. Tidskr, har jag
lämnat en förteckning öfver lefvande växtdelar, som anträffats
i fågelbon, insamlade under åren 1911 —1913, hufvudsakligen
i sydvästra Skåne. Sedan dess har jag varit i tillfälle att
fortsätta undersökningarna och därvid i första hand riktat min
uppmärksamhet på sådana fågelarter, hvilkas bon förut ej varit
1 Medd. af Soc. pro F. et FI. Fenn. 1881.
2 Beih. z. Bot. Centralblatt 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
