Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livia juncorum Latr. och dess gallbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVIA JUNCORUM LATR. OCH DESS GALLBILDNING 15g
halftannat sekel i glömska. Redan i sin 1831 utgifna
Con-spectus litteraturæ botanicas in Suecia omtalar dock Wikström
(I, 228), att å Leufsta då funnos de 11 till Campi Elysii hörande
manuskripttomerna. Dessa bära numren 2—12. Den första
delen förstördes nämligen vid Uppsalabranden jämte så många
andra skatter, bland hvilka t. ex. befunno sig två af det
Bur-SER’ska herbariets 25 fasciklar, hvilka Rudbeck vid det tillfället
hade till låns. En närmare undersökning af dessa Rudbeck’s
efterlämnade originalteckningar, hvilka endast äro bekanta
genom en kortfattad redogörelse af Swederus (II, 572, III),
torde säkerligen bringa i dagen åtskilligt af värde och
ytterligare rehabilitera de båda professorerna Rudbeck’s anseende
såsom botaniska forskare.
Från den yngre Olof Rudbeck härrör en 1701 utgifven
tom af ett annat monumentalverk, Lapponia illustrata (Nora
Samolad). Detta, hvilket liksom Campi Elysii afbröts genom
Uppsalabranden, afsåg att i 12 tomer gifva en beskrifning af
Lappland, bland annat dess växtvärld. Dess bättre finnas äfven
af detta verk i behåll de handritade planscher, som,
konstnärligt utförda af Andreas Holtzbom, skulle influtit i arbetets
botaniska del. Liksom manuskriptet till Campi Elysii förvaras
de å Leufsta. På 1840-talet undersöktes de af Hartman, som
senare i en uppsats lämnade en identifiering af de afbildade
växtformerna. En kort beskrifning af de för vetenskapen nya
växter, som Rudbeck anträffat på sin lappländska resa, härrör
redan från år 1720.
I Hartman’s uppsats (I, 66) omnämnes en å
manuskriptsidan 41 afbildad egendomlig Salix-art. Om denna heter det:
»S.(alix) Caprea $ humilior; en qvist med den monströsa af
insecter bildade blomlika skålen, som ofta förekommer på Viden
och fordom gaf anledning till Salices roseæ. Äldre påskrift:
S. latifolia Rosea alpina; sedan införd i Act. Lit. Su. 1720
med liten ändring i namnet.»
I Rudbeck’s förteckning från år 1720 (af allt att döma
har denna i Acta Literaria Sueciæ förekommande notis icke af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
