Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om sidensvansens vandringar och folktron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om sidensvansens vandringar och folktron.
Af
Einar Klefbeck.
»Fauna o. Flora» ha flera gånger förekommit
meddelanden angående sidensvansens
(Ampelis garrulus) förekomst i olika delar af
Sverige samt om dess vandringar vintertid. Dessa
utsträckas tämligen regelbundet öfver
Östersjön till Nordtyskland, men endast sällan
händer det, att sidensvansarna komma så långt söderut som till
Alperna. Efter Sundevall anför t. ex. J. Maule i »Fauna och
Flora» 1914 deras förekomst i Baden, Belgien, Frankrike,
England, Italien och t. o. m. Algeriet. Om några sådana
vandringar berättar Angelo Chidini i »Bolletino delia Societå Ticinese
di Scienze naturali» och Kathariner i »Naturwissenschaftliche
Wochenschrift» (båda 1915). En del af de i dessa uppsatser
meddelade uppgifterna torde äfven ha sitt intresse för denna
tidskrifts läsare.
Sidensvansens uppträdande betraktas (som prof. Lönnberg
efter Newton änger i F. o. F. 1914) i Sydtyskland och Schweiz
som ett dåligt tecken, hvilket äfven framgår af namnen »Kreuz-,
Sterbe-» och »Pestvogel». I Gesners »Historia animalum» (1555)
heter det om sidensvansarna: »cum apparent pestilens aeris
mutatio expectatur». Och i Rudolf Heussieins »Vogelbuch» (1600):
»So sie aber an einem Ort gefunden, bedeuten sie eine giftige
Enderung der Lufft. Es komme auch auff ihre Zukunft
gewöhnlich ein Pestilenz».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1915/0216.html
