- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tionde årgången. 1915 /
273

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresor från föregående tider.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA FORSKNINGSRESANDE FRÅN ÄLDRE TIDER 273

den deruti infunderade Tobaken». Till sist stjälptes Immelmanns
snusdosa i halsen på den stackars patienten, men »verkan var
ändå ganska måttelig». Epitetet »nyfångad», som användes
både om denne och flera andra af patienterna, ger en
ohygglig inblick i nybyggarnas slafjakter, genom hvilka
hottentottsamhällena röfvades på allt arbetsdugligt folk.

Den 30 november får Sparrman ändtligen åter bryta upp;
ined tre hottentottslafvar och förstärkt oxspann gick färden
närmast öfver Gamtoos Rivier in i af hvita fullkomligt obebodt
område. Genom Gonaquas-hottentotternas land, ett slags
blandningsfolk mellan hottentotter och kaffrer, gick färden fram till
Son-dags Rivier, som på Sparrmans karta mynnar ganska
långt upp på ostkusten. Efter hans karta kommer därför resan
nu att gå i nordostlig riktning, men tydligen gick den ännu ett
godt stycke nästan rakt ostligt. Man får nu göra en närmare,
ingalunda behaglig bekantskap med termiter, af hvilka samlas
»tillräckligt att därmed tjena Insectkännare, och i synnerhet
den störste bland dem, Herr Baronn och Hofmarskalken
de Geer, hvilken Tom VII p. 47 tab. 38 Fig. 1 — 4, af dess
Memoires, upptagit dem, under namn af Termes capensis.
Väldiga gräshoppssvärmar omtalas af folket, kommande norrifrån
dock med många års mellanrum. De förtära då allt, men
hottentotterna »godtgöra sig dock för denna förlust på
Skadedjuren sjelfva, och äta deraf på få dagar sig synbart bättre
hull». Här i öster är det godt om bufflar, kvaggor och
haart-best, som lämna nödig proviant. Äfven träffas eland-antiloper
och vårtsvin, hvilka fruktas mer än lejonen, som nu börja bli
mer allmänna. Sparrman får nu för första gången i vildmarken
höra deras rytande, som är hemskt, men dock »på intet sätt
liknar Åskan, såsom Herr Buffon anförer». Ingående
skildringar lämnas både af lejon, vårtsvin och bufflar. Den 14
december, då Boschmansfloden passerades, var en märkesdag
för Sparrman, alldenstund han den dagen »blef vid Medicinska
Doctors Promotionen i Upsala genom ett smickrande
Pro-clamma hedrad med Doctorsvärdigheten».

Fauna o. Flora 1915, Häft. 6. ig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1915/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free