Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
FAUNA OCH FLORA
färgen öfvervägande. Hos D. p. gairdnerii finna vi däremot
ett bredt hvitt band längs ryggen. Hos hybriden är ryggen
oregelbundet fläckig af hvitt och svart med öfvervägande
hvitt hufvudsakligen i tvärband, men framtill i form af stora
fläckar, som delvis äro longitudinella. (Denna teckning
erbjuder direkta jämförelsepunkter med vår D. leuconotus X
D. major bastard). Det hvita på vingarne är intermediärt i
utsträckning hos hybriden jämförd med hufvudformerna.
Kroppssidorna äro hos D. nutallii starkt fläckade med svart,
hos D. p. gairdnerii åter ofläckade och hos hybriden sparsamt
svartstreckade. (Äfven denna teckning är analog med den hos
vår svenska hackspettbastard).»
Hvilken af de båda stamarterna är fader- eller moderart
till denna hybrid, låter sig naturligtvis ej afgöra. Det synes
mig dock vara troligare, att en kringirrande hanne af den
sällsyntare D. leuconotus efter fåfängt sökande efter en maka
af sin egen art hyllar sig till en hona af den allmännare arten,
än att en hanne af D. major, som väl knappast haft svårt att
få en hona af egen art, skulle para sig med en den sällsyntare
artens hona. Det är ju bland fåglarna mestadels hannen, som
vid sådana tillfällen tager initiativet.
De båda arternas utbredning i vårt land är någorlunda
lika. D. major finnes tämligen allmänt häckande i skogar och
lundar öfver hela landet, och han går så långt mot norr som
granen bildar skog. D. leuconotus är tämligen sällsynt och
föredrar säkerligen större skogstrakter framför mindre sådana.
Han går ej så långt mot norr som D. major, men är dock
funnen i trakten af Luleå och vid Jockmock (Nordens fåglar
efter Frisendahl och Sundevall). Minst sällsynt är han i de
södra norrländska landskapen samt i Dalarna, Värmland,
Västmanland och Uppland Han är äfven funnen bosatt i Småland
och Östra Skåne (Nordens fåglar efter Sundevall).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
