Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BOTANISK EXKURSION PÅ VULKANEN NINAGONGO 57
exemplar af hvita eller gulfärgade eterneller (särskildt den från
Kilimandscharo först beskrifna Helichrysum Newü], en och
annan örtartad Senecio-p\anta, ett litet gräs (en Agrostis-art,
productä) och ett par andra. Invid själfva toppen af berget
(på 3,400 m.) lyckades det mig blott att hopsamla inalles 11
arter. Dessas uppträdande visade emellertid, att det på
Nina-gongo ej är klimatiska orsaker, som göra toppen så godt som
vegetationslös, utan att det är marken, som där ännu är för
ung för att bära en mera sammanhängande vegetation.
Den sista biten har varit rätt ansträngande, särskildt för
negrerna, som följde oss. Den kalla luften plågar dem, ovana
som de äro därmed, och den skarpa lavan sliter på de eljes
nog så barkade fötterna. Men rätt som det är, stå vi helt
oväntadt vid målet, öfverraskade af att finna berget sluta så tvärt.
Också är själfva toppen liksom jämnt bortskuren och den
stympade könens krön upptas i stället af en väldig
krateröppning. Dennas utseende och det mäktiga intryck, som den
gjorde på oss, har redan af von Rosen skildrats på ett så
målande sätt, att jag bäst torde gifva läsaren en bild af hvad
som mötte oss på Ninagongos topp genom att anföra dennes
ord.1 »Den öfver en kilometer vida cirkelrunda kratern med
sin inåt lodräta lavavägg, som lik en väldig fängelsemur
reser sig från en fullkomligt jämn kraterbotten, skulle hafva
erbjudit Dorée den mest ypperliga förebild för en teckning till
Dantes Inferno. Midt i kraterns fullkomligt plana golf synas
två likaledes cirkelrunda och absolut lodräta afgrunder, som,
tangerande hvarandra, stupa ned i underjorden. Skyar af
svafvelgul rök stiga oupphörligt upp ur deras hemska djup, liksom
ur kraterbottnens talrika, smala sprickor, medan täta mörka
moln, som omsvepa bergets hjässa, hölja kratern i en höstgrå,
tröstlös skymning. Fullständig dödstystnad råder. Isande
vindar sopa dá och då ljudlöst öfver berget, tränga ned i
kratern och dansa om med rökstoderna, hvilka då likt flockar af
vettskrämda väsen störta sig mot muren kring det Hades-lik-
1 Eric von Rosen, Fran Kap till Alexandria. Stockholm 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>