Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 FAUNA OCH FLORA
lämnats af de små andungarne, hvilka snart gjort rent hus på
denna otrefliga inkräktare. Atelieren bjöd på en mängd
präktiga fågelskisser och äfven fullbordade taflor, af hvilka i
synnerhet tvenne morkullor i akvarell, målade i naturlig storlek,
tilldrogo sig uppmärksamheten för den förbluffande
naturtrohet, med hvilken de voro afbildade.
Förmiddagen därpå fortsattes färden, sedan sällskapet ökats
med Larsen och hans son, öfver det bördiga Fyen, där på
telegraftrådarna de förut nämnda observatörerna ökats med
törnskatan, som här var mycket allmän. Vid Middelfarts hamn
mötte den första Kentska tärnan. Denna skiljer sig genast från
de vanliga St. hirundo och macrura på den kortare stjärten
samt på det mörka näbbet, som ser mycket kortare ut än det
i verkligheten är, då på något afstånd ej den gula spetsen
synes mot luften, hvilket gör att näbbet synes vara tvärt
afhugget. Hennes karakteristiska läte »kerr, kerr, kerr», som hon
ofta lät höra, är mycket olika de båda andras »kriäh». Efter
en kort färjfärd öfver det smala sund, som Lilla Bält här
bildar, voro vi så på Jylland, som på sin östra kust visar samma
bördiga kultur som de danska öarne.
Kring rådhuset på torget i Vejle svärmade några
tornsvalor samt ett par hussvalor, de första jag såg sedan jag
lämnat Köpenhamn. Efter ett par timmars rast i denna lilla
nätta stad styrde vi utmed en vacker med bok- och barrskog
växlande höjd ut öfver det långsträckta fastlandet, där
naturen inom kort ändrade utseende. Snart nog mötte vi näml.
några ljungtufvor, de första utposterna till den stora öde slätt,
som upptager en stor del af mellersta Jylland. Jag tror knappt
vi någonstädes i vårt land kunna visa upp en så stor slät
yta lika steril och mager om ej möjligen i Halland; men de
ljungtrakter, jag där besökt, hafva varit mera kuperade och
ljungen kraftigare och högre. Med undandag af ett par
lärkor syntes ej en fågel i denna ödslighet. Naturligtvis har
denna slätt en mera leende prägel sedan på sommaren, då
ljungen blommar, än nu, då den gråbruna färgtonen verkade
nedstämmande, och jag bäfvade för ett möjligt bilmissöde här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
