Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
FAUNA OCH FLORA
knackade talen i handen, hvarvid Z. högt räknade med. Efter
några dagar hade han insett, hvad man menade, och han kände
talen ett till tio. Till att börja med måste man hjälpa till
med tecken, men snart var det ej nödvändigt. Hunden visade
säger Z., samma påfallande förstånd för räkning, som förvånat
alla iakttagare med afseende på de räknande hundarne och än
mera Elberfelderhästarne. I synnerhet kunde jag, säger Z.,
klargöra för hunden liksom för ett barn subtraktion och
multiplikation utgående från addition.
Så ställde Z. upp en tabell för bokstäfverna och lärde
honom först vokalerna. Efter några dagar hade hunden
begripit detta, så att också några konsonanter kunde tagas med.
Till en början var han osäker och knackade mer än det
bestämda talet, och Z. måste ofta låta honom upprepa tal, som
knackats osäkert. Felknackandet skedde dock mest af
ovarsamhet, och efter en varning kom talet rätt.
Den stafningstabell Z. nyttjade för sin hund var följande:
m = 2, n = 3, a = 4, e = 5, i = 6, o = 7, u = 8, 1 = 9, w = 10,
g =12, b = 13, d = 14, f = 15, h = 16, r => 17, s = 18, z = 19
knackningar.
Under undervisningen ser man, säger Z., huru djuret blir
oberoende af de till en början gifna tecknen. Och han
tilllägger, det är lätt begripligt, ty det bildar sig en direkt
association mellan ljud och tal. Om jag, säger Z, visat honom, att
bokstafven a återgifves med 4 knackningar och detta upprepats
20 till 30 gånger, hvarvid jag kanhända hjälpt till, så uppstår
en förbindelse just mellan ljudet a och talet 4 klart och
tydligt, och sedan behöfs ej längre någon hjälp eller några tecken.
På denna association hvilar hela stafvandets hemlighet.
På samma gång som hunden lärde sig stafva, förändrades
äfven de rörelser, hvarmed detta uttrycktes, och blefvo mera
afmätta knackningar istället för de mera klumpiga krafsningarne,
som brukades till en början.
Z. öfvergick långsamt till att lära nya bokstäfver, för att
hunden skulle lära det föregående riktigt flytande, men de
öfriga bokstäfverna inlärdes mycket raskt. Om Z. t. ex. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
