- Project Runeberg -  Fauna och flora / Femtonde årgången. 1920 /
166

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i66

FAUNA OCH FLORA

forte facta fuerit», d. v. s. men våra landsmän (tyskschweizarne)
kalla, såsom jag sagt, de större tornsvalorna för Spyren,
hvarigenom kanhända ett onomatopoietiskt (d. v. s.
ljudhärmnings-namn) namn har skapats.

Med utgångspunkt från de ofvan framlagda premisserna
synas tre möjligheter finnas för tolkning af tornsvalans »spira»
-namn: 1) namnet i fråga häntyder på vingarnas långsmala,
spir-liknande form, 2) namnet har uppkommit på samma sätt
som tornsvala, eller på den grund att dessa fåglar ha för
vana att flyga kring tornspiror och andra dylika höga föremål
eller slutligen 3) namnet har uppstått såsom ett återgifvande
eller härmande af fågelns genomträngande och
karakteristiska läte.

Härmed äro vi inne på ett ytterst intressant område,
nämligen det etymologiska, där dock vanskligheterna äro stora,
och där lekmannen lätt råkar vilse.

För att vinna sakkunnig ledning har jag därför vändt mig
till en framstående fackman, Professor Elof Hellqvist i Lund,
som med största välvilja lämnat följande upplysningar.

»Tornsvalan kallas på medelhögtyska spire, hvaraf sedan i
nysydtyska munarter Speier, Spire m. m. (och
sammansättningen Spirschwalbe). För öfrigt ett speciellt tyskt ord.
Formellt går det lika bra att härleda det från det medellågtyska
spfr, (liten) spets, alltså med syftning på de smala vingarne,
som från det därmed så godt som identiska svenska spira
(i tornspira). Men mot båda härledningarne talar i sin mån,
att fågelnamnet synes snarast från Sydtyskland ha spridt sig
mot Norden. Där, d. v. s. i södra Tyskland, är likväl
stammen splr, spets, spira, icke inhemsk (den skulle ju dock ha
kunnat förekomma där, men sedan utdött). Stammen splr,
(= spets, spira) är lågtysk, anglosaxisk och nordisk, alltså
nordgermansk. Den onomatopoietiska förklaringen är sålunda
icke osannolik.»

Det synes också författaren af dessa rader mest
sannolikt, att den gamle Gesnerus hade rätt i sin motsvarande
uppfattning. Det är mycket, som talar därför. Onomatopoietiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:37:29 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1920/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free