Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM TORNSVALANS VÄSTERBOTTNISKA NAMN »REGNSPIRA» TÖ7
namn på olika fågelarter äro mycket vanliga, ehuru de
stundom i nutiden ofta genom »nötning» och ombildning så
förvanskats, att de äro svåra, stundom omöjliga att känna igen.
Professor Hellqvist har själf lämnat exempel på dylika
ombildningar, som för lekmanhen skulle vara omöjliga att följa. Ett
sådant är t. ex. Häger, hvilket namn i sin nutida form ej
mycket liknar denna fågels hesa kraxande, men som dock
kan föras tillbaka till en urform, som ganska nära
öfverensstämmer därmed. Om en fågel äger ett mera påfallande läte,
kan man sålunda nästan vänta sig, att den skulle fått namn
däraf en gång i tiden. Detta ligger ännu närmare tillhands,
om detta läte är något så när lätt att återgifva på mänskligt
tungomål. Nu torde det väl kunna erkännas, att tornsvalans
läte är i ovanligt hög grad ägnadt att ådraga sig
uppmärksamhet. Det mest framträdande ljudet är naturligtvis ett skarpt
och genomträngande i, därjämte ett r och ett hväsljud.
Tornsvalans läte plägar ju därför återgifvas »sri siri sri» eller på
något liknande sätt. Hartert skrifver dessutom »sprih sprih
sprih». Detta visar, att en framstående ornitolog också i detta
läte anser sig kunna finna ett p-ljud. Därmed ha vi ju hela
materialet till spir-namnet gifvet, ty a är naturligtvis blott
ändelsen. Till de redan anförda sannolikheterna för
användandet af denna fågels läte för bildandet af dess namn skulle man
kunna lägga den omständigheten, att detta läte låter höra sig
vid en tidpunkt, då den verkliga sommaren på allvar inträder,
så att det äfven därigenom har sin betydelse.
Om man nu såsom undertecknad hyser den uppfattningen,
att det västerbottniska (regn-)spira likasåväl som det sydtyska
Spyr eller Spir är ett onomatopoietiskt namn, återstår dock
en liten svårighet, nämligen dessa namns betydliga
aflägsen-het från hvarandra i rummet och isolering. Man skulle kunna
tolka detta så, som om vore det västerbottniska namnet en
språkrelikt, som lefvat kvar däruppe, men dött ut i öfriga
delar af landet. Till svar på en fråga härom har professor
Hellqvist vänligen yttrat: »Att spira som namn på tornsvalan
förekommer uppe i Västerbotten är i sanning underligt, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
