Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
FAUNA OCH FLORA
mycket mer som förmedlande länkar, så vidt jag vet, i södra
Sverige alldeles saknas. Möjligen bör det förklaras, som du
gissar. Dylika relikter äro ju ej alldeles ovanliga, dock äro
de nog ytterst sällsynta i namn af detta slag, vanligare ifråga
om urgamla beteckningar från boskapsskötsel o. s. v.–––-
Kunde man ej tänka på af hvarandra oberoende
onomato-poietiska bildningar? Jfr t. ex. (fisk)tärna enligt min
mening af det urgermanska ’tir-non’ efter lätet ’tir tir tir’ eller
’kir kir kir’, och det danska ’kirre’ (= silfvertärna) samt de
finska ’tiira’, tirro’ och ’kirra’. Dylika parallellbildningar äro
allmänna och ju också ganska naturliga.»
Med anledning häraf skulle det vara af intresse, om
någon af tidskriftens läsare kunde lämna något bidrag till denna
frågas närmare belysning t. ex. genom att påvisa, att namnet
spira användes för tornsvalan i något annat svenskt landskap.
I förbigående må äfven nämnas, att tornsvala ej ens i
skriftspråket har härskat så särdeles länge. Linné kallade
fågeln ringsvala i sina föreläsningar, och hans lärjunge Anders
Jahan Retzius uppgaf i sin upplaga af Fauna Suecica af år
1800 likaledes endast det svenska namnet »Ringsvala». Samma
namn brukades åtminstone ännu för ett 30-tal år sedan i
Östergötland och en del andra landskap. Detta sista namn
kommer väl troligen af den hvita strupfläcken, som
uppfattades som en halsring.
Till slut må nämnas en sak, som möjligen tyder på, att
verkligen namnet spirsvala en gång varit mera allmänt i bruk
i Sverige. Man finner nämligen detta namn såsom underskrift
på Olof Rudbeck d. y:s handmålade plansch af tornsvalan.
Beviset är dock ej bindande, ty Rudbeck kan möjligen lärt känna
och upptagit detta namn under sin lappländska resa, eller ock
kan han ha hämtat det från Gesnerus.
1 Abraham Sahlstedt, som i sitt 1773 tryckta arbete »Swensk Ordbok
med Latinsk Uttolkning, på Kongl. Majestäts allernådigste Befallning
författad, och i ljuset framgifwen» med afseende å djurnamn hufvudsakligen
baserade sig på Linnê’s skrifter, har därför blott »Ringswala» ej tornsvala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
