Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUSKMUSEN (SICISTA MONTANA MEHELY) ÅTERFUNNEN 207
vatten kunde ej buskmusen taga sig fram, och då den ligger
i dvala öfver vintern, kunde den ej heller gå öfver på isen.
Dels inträdde tämligen snart sådana klimatiska förändringar,
att inom kort den forna tundrasteppen förvandlades till
tallskog, och då bildade denna ett biologiskt hinder för
framträngandet mot norr och spridningen öfver hufvud taget ej blott
af buskmusen, utan äfven af väsentliga delar af den öfriga
tundrafaunan. Detta lämnar en förklaring, hvarför t. ex. ej
ens renen, som har så god spridningsförmåga, att till och med
mycket breda vatten ej utgöra något hinder för den, synes ha
kunnat öfverskrida det nämnda sundet. Det har erhållits
ganska många renlämningar i Skåne i botten på torfmossar
o. s. v., men det nordligaste fyndet inom denna djurarts sydliga
invasionsarea härstammar från Fotskäls socken i Västergötland,
såsom på sin tid omtalats i denna tidskrift (år 1909, sid. 254).
Norr om sundet, som skilde Götaland från det öfriga Sverige,
ha ej träffats några liknande fynd.
Renarne i norra Sverige ha alltså utan tvifvel inkommit i
landet från nordost, sannolikt i tvenne omgångar, fjällrenen
först längs ishafskusten och skogsrenen senare utefter
Bottenviken. Efter allt att döma måste buskmusen ha kommit till
norra Jämtland endera af dessa båda vägar, och då den är
ett tundradjur, kan det ej lida något tvifvel, att den följt samma
stråt som fjällrenen, som också tillhör tundrafaunan.
Emellertid kräfvas ganska olika förhållanden för dessa båda djurarters
spridning. Fjällrenen har stor förmåga att öfvervinna fysiska
hinder af olika slag. Den kan öfverstiga nakna bergkammar
och vandra öfver vidsträckta isfält, simma öfver ganska strida
strömmar och breda hafsarmar eller under vintern på isen gå
öfver eljest stängande vatten och framförallt genom sin stora
vandringsförmåga såväl vinter som sommar jämförelsevis
hastigt tillrygalägga långa sträckor. Helt olika gestaltar sig
förhållandena för buskmusen Redan till följd af dess litenhet
kan dess ställförflyttning ej ske så fort eller öfver så vida
sträckor, och en hel mängd fysiska hinder, som af fjällrenen
lätt nog öfvervinnas, äro för den lilla buskmusen oöfverstig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
