Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUSKMUSEN (siCISTA MONTANA MEHELy) ÅTERFUNNEN 20Q
ligen, för så vidt hittills är kändt, spela någon direkt roll
för buskmusens tillvaro. Det är ju möjligt, att hon äter
björkfrö, sedan detta fallit ned. Men hennes diet synes vara rätt
mångsidig, i det att hon — måhända en ärfd vana hos denna
primitiva gnagare från insektätande förfäder — i stor
utsträckning lefver av insekter, men tillika af frön af hvarjehanda
örter och gräs. Sålunda torde björken i detta afseende ej vara
af särdeles vikt. Man skulle därför kunna tänka, att
sambandet mellan dessa organismer ligger däri, att de båda ha liknande
kraf i klimatologiskt afseende. Är detta antagande riktigt, så
torde man äfven däraf kunna få en viss ledning för
konstruerandet i tanken af beskaffenheten af det landområde, längs
hvilket buskmusen från Sibirien kom till Jämtland liksom äfven
af det där rådande klimatet. Det borde alltså varit ett
landskap af mer eller mindre tundraartad typ, men åtminstone
delvis bevuxet med björkar. Klimatet bör ha haft tämligen varma
somrar, och sannolikt är ett tjockt snötäcke om vintern
gynsamt för tryggandet af djurens tillvaro, då de ligga i dvala.
Enligt geologiens vittnesbörd måste denna landförbindelse
mellan Sibirien (resp. norra Ryssland) ha sträckt sig längs
Ishafskusten och sedan längs Norge. Någon genare väg genom
Finland till norra Sverige synes nämligen ej antaglig, emedan
inlandsisen kvarlåg så länge i sistnämnda lands östra delar
ända ned till Bottenvikens dåvarande stränder, och när den
ändtligen bortsmälte, uppstod där sannolikt snart nog ett
skogsland, som ej lämpade sig för buskmusens lefnadsvillkor.
Väster om isdelaren samt mellan denna och Kölen utbredde sig
den ena efter den andra af de s. k. isdämda sjöarna och öfver
dessa kunde buskmusen ej komma. Det synes gåtfullt nog
ändå, huru hon har kunnat taga sig fram, ty äfven om hon
hållit sig i björkregionens öfre delar, finnas ju äfven där
talrika vattendrag, ehuru de ej äro så breda som längre ned.
Sedan hon vandrat söderut väster om Kölen, har hon inkommit
i Sverige genom de pass, som utskuros af de isdämda
sjöarnes ursprungliga aflopp mot väster.
14—20329. Fauna o. Flora 1920. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
