Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
FAUNA OCH FLORA
denna tidpunkt, därom sakna vi fullt säkra uppgifter. Att den
likväl icke varit alldeles utan resurser, det kan man ju sluta
sig till såväl af Linnés egna ungdomsskrifter som väl äfven
af de talrika åhörarskarorna vid hans demonstrationer.
Den nya epoken i trädgårdens historia begynner emellertid
först med Linnés återkomst till Upsala universitet i och med
hans utnämning till professor i praktisk medicin år 1741.
Året därpå fick nämligen Linne öfvertaga skötandet af
trädgården, som förut stått under ledning af hans kollega i den
medicinska fakulteten, prof. Rosén. Härmed begynner
trädgårdens stora glansperiod under de mer än 30 år, under hvilka
den stod under Linnés direkta uppsyn och var föremålet för
hans ömmaste omsorg på samma gång som den var hans
viktigaste arbetsfält. Hela hans kommande lifsverk blef ju nu
knutet samman med denna trädgård, dit från alla världens
kanter sändes frön och plantor af hög och låg, från konungar
och drottningar såväl som från okrönta härskare i vetenskapens
värld och från lärjungar i alla länder. Huru högt han älskade
denna sin kära trädgård, det framgår ju ofta på ett rent af
rörande sätt i hans mera intima brefväxling.
Redan året efter sin utnämning begynte Linné vidtaga
åtgärder för trädgårdens upphjälpande ur dess iråkade förfall
och för dess fullständiga omdaning. Och att förfallet gått
långt, det framgår af Linnés egen utsago — i »Hortus
Upsa-liensis» år 1748 — att knappt ett 50-tal utländska växter
funnos kvar, när han fick ledningen sig anförtrodd. Konsistoriet
anskaffar emellertid medel till nya orangerier och till nytt
boställshus för professorn. Linné skildrar själf, hurusom
»Baron Carl Hårleman gifver en präktig dessein till Trädgårdens
anläggande. Trädgården blifver utvidgad, genomgrafven och
jämkad, Dammar, Quarter och Gångar anlagde; det gamla
Stenhuset, som var upbyggdt af Olof Rudbeck Fadren, utan alt
trä, med jernposter och jernbjelkar, hvilket nu liknade ett
uglenäste, blef åter adapteradt till våningsrum för Professorn».
Det är denna af Hårleman uppgjorda plan, som nu ligger
till grund för Linnésällskapets restaureringsarbeten. I afhand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
