Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÅTERUPPSTÅNDNA LINNÉTRÄDGARDEN I UPSALA
247
stammade äfvenså från 1850-talet. Borttagandet af dessa träd
var naturligtvis en nödvändighet icke blott för trädgårdens
återställande efter den Hårlemanska planen, utan öfverhufvud
taget en förutsättning för inplanterandet af växter på areorna,
ty så stark var den beskuggning de orsakade, att hela
trädgården ju alldeles förlorat sin karaktär af trädgård och i stället
verkade gammal igenvuxen park.
Finnes det för själfva trädgårdens utläggning en klar
och tydlig plan att följa, är detta däremot icke i samma grad
fallet med växtbeståndet. I den nyssnämnda disputationen
»Hortus Upsaliensis» af år 1745 finnas visserligen ganska
vidlyftiga växtförteckningar, men endast släktena — inga
arter — omnämnas. Förklaringen härtill får väl tillskrifvas
det förhållandet, att ett arbete, som skulle användas som
disputation, ej fick vara för omfångsrikt, och den korta och
bekväma binära nomenklaturen var då ännu icke af Linne införd.
Den kom ju först 8 år senare i bruk vid utgifvandet af »Species
plantarum år 1753». Tre år efter Nauclérs disputation utgaf
Linné en ny »Hortus Upsaliensis» (1748) med förteckning på
de växter, som han infört i trädgården alltsedan 1742. Denna
upptager — enligt Linnés släkt- och artbegränsning — 514
släkten med 1,087 arter, hvartill sedan komma alla de svenska
växter Linné inplanterat, men som ej anföras i själfva texten,
utan endast i korthet uppräknas i bokens slut. Ytterligare
bidrag till kännedomen om växtbeståndet finner man i ett par
af Linnés lärjungar J. C. Höjer och J. G. Wollrath utgifna
disputationen Äfven sonen, Carl von Linné d. y , har i ett par
under faderns lifstid utgifna arbeten — tre delar af »Plantæ
rariores Horti Upsaliensis» — bevarat beskrifningar af
märkligare växter från trädgården. En sista kort sammanställning
af växtbeståndet i trädgården, gjord af Linné själf, finnes
slutligen i lektor J. Bussers år 1769 utgifna beskrifning öfver
Upsala. Här uppräknas nu de viktigaste växterna i orangerierna
samt på areorna. Beskrifningen i Bussers bok är viktig för
kännedomen om trädgårdens träd och buskar, ty här få vi
bland annat veta, att vid denna tidpunkt fanns i trädgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
