Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÅTERUPPSTÅNDNA LINNÉTRÄDGARDEN I UPSALA 25 I
cissus), snödroppe (Galanthus nivalis), klosterlilja
(Leu-coium vernum), saffran (Crocus vernus), blådrufva (Stilla
verna), pärlhyacinth (Muscari botryoides), studentnejlika,
af Linné benämnd »studentrosor» (Lychnis chalcedonica), pion
(Pœonia officinalis), stormhatt (Aconitum Napellus), ack lej a
(Aquilegia vulgaris), prustört (Helleborus niger), nattviol,
af Linné kallad »vinterviol» (Hesperis matronalis), »fröknar»
(Astrantia major), aurikel (Primula Auricula), blågull, på
Linnés tid kallad »askerot» (Polemonium coeruleum),
fingerhatt (Digitalis purpurea), kanadensiskt gyllenris
(Solidago canadensis) m. fi. Som man finner, var det hufvudsakligen
fleråriga växter, som då odlades i trädgårdarna. Af ettåriga
voro ytterst få i kultur, en naturlig följd af den då ännu
alldeles outvecklade fröhandeln. Bland de på 1700-talet i
trädgårdarna fåtaliga ettåriga växterna märkas likväl följande:
opievallmo (Papaver somniferum), ringblomma (Calendula
officinalisj samt sammetsrosor (Tagetes-arter), som nu också
här planterats.
Träd och buskar ha under den gångna sommarens lopp
ej hunnit inplanteras, men så småningom skola så vidt
möjligt alla svenska träd och buskar bli representerade i
trädgården.
Till slut kanske frågas: finnas inga växter kvar från den
linnéanska tiden, och — om så är fallet – hvilka äro de?
Att ännu i den gamla trädgården lefva kvar åtminstone några
ättlingar af det forna växtbeståndet torde vara höjdt öfver allt
tvifvel. Så äro väl t. ex. både de talrika, i gräsmattorna på
våren blommande gulsipporna (Anemone ranunculoides) som
den sibiriska nunneörten (Corydalis nobilis) af linnéanskt
ursprung. Detsamma är alldeles säkert fallet med
hassle-klockan (Campanula latifolia) och väl också med
björn-flokan (Heracleum sibiricum), som i enstaka exemplar ännu
förekomma i trädgården. Den väldiga svartpoppel, som för
ett 10-tal år sedan blåste omkull i en våldsam höststorm, var
äfvenså en kvarlefva från trädgårdens äldsta växtbestånd, i
det att den, hvad årsringarnas antal utvisade, härstammade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
