Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
J. G. ANDERSSON
Enligt uppgift var åtminstone en af dessa fångad på sådant
sätt, att den blifvit rökt ur sitt gryt.» (E. L.)
Vildkatt. Bland de mer sällsynta djur, som mongolerna
beskrefvo för oss, men som vi ej själfva lyckades komma öfver,
var en vildkatt. Sedermera har herr Eriksson skaffat oss ett
skinn äfven af detta djur (n:r 1166). Det synes sannolikt, att
denna nästan enfärgade form kommer närmast Feils manul.
»Sistnämnda bestämning har vid materialets ankomst till
Riksmuseet befunnits fullt riktig. Det är en rätt stor grågul
katt med yfvig pels och kort svans, som har några svarta
ringar och svart spets. Äfven af denna art erhöllos senare
några flera ex. från Hallong Osso, af hvilka ett uppstoppats
och utställts.»
»Bland öfriga rofdjur, som erhållits från Mongoliet,
märkes äfven en gräfling Meles leptorhynchus M. Edw. Den
liknar vår vanliga art rätt mycket, men är blekare i färgen». (E. L.)
Hare. Haren (Lepus tolaij förekommer väl litet
hvarstädes på mongoliska platån, men det är dock ett särskildt slag
af terräng, nämligen något fuktiga sluttningar eller dalbottnar
med tufvor af ett högvuxet groft gräs, som af prof. Diels i
Berlin i vårt herbarium bestämts till Stipa splendens.
Bland dessa tufvor kan haren på sina håll vara alldeles
förvånande talrik. Då vi den lá/i anlände till den grupp af
mongoltält, som bär namnet Bogda-in-gol, såg jag hur
hararna skuttade framför boskapen, när den drefs hem till
vattning. Sedan vi ordnat vårt läger, skulle jag på eftermiddagen
gå upp till den närbelägna Bogda Obo, och jag tog med en
bärare och hagelbössan för förefallande behof. Knappt hade
jag hunnit in bland tufvorna förrän en hare fick sin
dödsknäpp, så åter en och så en tredje. Jag hade ej hunnit längre
bort, än att jag kunde ropa på kocken att komma och hämta
middagsmaten. Då jag senare på kvällen kom hem, hade Chen
skjutit ytterligare åtta harar i samma terräng, och det var
endast mitt förbud, som hindrade att massjakten fortsattes.
Herr Eriksson har fäst min uppmärksamhet på ett
intressant drag i harens utbredning. Han påpekar, att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
