Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
E. L.
Det är dock hufvudsakligen vid Ottenby vid Ölands
sydspets, som ornithologen finner det rikaste fältet för sina
iakttagelser. Här är så godt som klassisk mark för dylikt. Här
var det t. ex., som Kolthoff hade sitt bästa tillfälle att
studera och utreda vadarnes flyttning. En hastig öfverblick öfver,
hur fågellifvet ter sig där nere en dag i början af okt. (t. ex.
den Vio 1922), kan måhända intressera tidskriftens läsare. Det
är på sydöstra sidan vid schäferiängen, som det rikaste lifvet
af vattenfåglar utvecklar sig. På väg dit ned sågos flera
fjäll-vråkar kretsa öfver fälten och en eller annan mindre vrak
också (tydligen B. intermedius att döma dels efter storlek,
dels efter ett dagarna förut till Riksmuseet af Grefve N.
Gyldenstolpe aflämnadt exemplar). Skogs- och ringdufvor voro
talrika och sades redan ha varit vid Ottenby några dagar.
I den vackra Ottenbylund vimlade det af sångtrastar och
bofinkar på flyttning. Vid stranden af schäferiängens norra del
sågs en hafsörn flyga omkring med tunga vingslag. Den var
mycket mörk och tydligen en ung fågel. Enligt jägarens
utsago hade den ej varit synlig där dagarna förut och var
sålunda antagligen nykommen. När vi närmade oss, höjde den
sig och flög utåt öfver hafvet. Efter en stund släppte den ur
klorna något föremål, som föll så tungt, att vattnet plaskade,
när det slog i. Förmodligen var det någon halft uppäten
fågel. Änderna tycktes såsom vanligt ej fästa mycket afseende
vid örnen. Emellertid var det vackert väder med sydvästlig
vind, och de ligga då mestadels så långt ut, att man endast
får se en bråkdel af hvad som faktiskt finnes där.
Stjärtänderna tycktes vara mest talrika, men af gräsänder och
bläsänder funnos också väldiga skaror, och krickänderna flögo
äfven kring i svärmar. Alltefter som vi gingo fram, dragande
oss söderut, lyfte de andflockar, som lågo närmast, och flögo
ett stycke åt något annat håll, men de voro hela tiden på så
stort afstånd, att de ej hade anledning att ådagalägga någon
större rädsla. Plötsligen flög en flock gäss upp alldeles vid
stranden. Det var långt håll, men den ljusa främre vingkanten
klargjorde, att det var grågäss. Dylika pläga vistas här öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
