Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 RIGMOR SKJÖLDEBRAND
hade händt? Såg jag rätt eller var det en synvilla? »Det är
redan två», säger någon bakom mig. Det var alltså riktigt,
den gamle hade på något sätt själf skaffat sig en maka och
gått min djärfva, men välvilliga plan i förväg. Jag hade
opåkalladt sökt ingripa i vildmarkens göranden och låtanden och
med blandade känslor återvände jag till buren, medan de
andra stodo kvar och spanade efter de två, som försvunno
bort öfver skogen. Det gjorde mig ondt om den stackars
örnhonan i buren, att hon så snöpligt spelat ut sin roll. En
annan hade tagit den plats, som ämnats henne. — Om någon
vecka var hon åter i sin gamla bur på Skansen.
Trots allt var det ju dock all anledning till glädje, om
också mina välvilliga planer korsats.
Målet var dock säkrare och bättre vunnet vår hjälp
förutan, och örnboet skulle åter bli bebodt och traditionen
fortlefva.
Senare på sommaren konstaterade Lic. R. Söderberg, att
örnparet byggt ett nytt bo bredvid det gamla, men de ha ej
haft ägg eller ungar i år. Vi hoppas emellertid på bättre
framgång till ett annat år, och sedan Vetenskapsakademien
förordat den framställning, som gjorts om fridlysning af dessa
örnar och deras boplats som naturminnesmärken, skall väl
småsinta människors åstundan att »för roskull» få döda dessa
härliga fåglar vara stäfjad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
