Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
47
stycke upp mot en liten björkdunge, hvarest renar funnos, började
han gå raskare och ifrigare, tills han försvann i buskarna.
Hela tiden stodo männen och pratade och rådgjorde om, huru
de skulle kunna ta honom, utan skjutvapen som de voro.
Det var nog ej att tänka pä. Men de borde i alla fall gå
och se efter hvad besten tagit sig för, tyckte de. Jonsson tog
därför raskt på sig skorna och så satte de efter i spåren.
När de kommit något roo-tal meter från elden, funno de en
nyss rifven renkalf. Vargen hade slitit af den i två stycken och
ätit de bästa bitarna: inne i bröstet hade han tagit hjärta och
lungor, druckit blodet och ätit kring korsryggen och på lären,
tarmarna hade han rifvit ut och kastat åt sidan.
Sedan hade han, som de sågo af spåren, också försökt att
springa upp en renko, kanske modern till kalfven, men misslyckats,
emedan hon sprungit uppför fjället.
De gingo nu tillbaka till elden och sofvo natlen öfver. På
morgonen och under dagen försökte de fiska, men det var för kallt;
fisken var ej framme.
Senare på dagen foro de hemåt och funno under vägen flera
ihjälrifna renkalfvar, hvilka under natten fallit offer för den
blodtörstiga vargen. Gunnar Modin.
Brokig kråka.
Förliden vår iakttogs vid Remsle by i Sollefteå en ovanligt
färgad kråka. . Fågeln, som syntes vara föremål för lika stor
uppmärksamhet från kråkors som från människors s;da, enär de under
skrik och skrän flögo efter den, var helt hvit öfver ryggen; äfven
vingarna voro hvita. Undertill var den ljust grå eller giåhvit med
en något mörkare färg å bröstet i stället för den vanliga svarta.
Färgen å näbb och hufvud var den vanliga. Senare på sommaren
hade enligt en tidningsnotis en liknande kråka iakttagits i
grannsocknen Ed, tydligtvis samma fågel. Erik Modin.
Blåniesar i Ångermanland.
I årg. 1906 af F. o. F. meddelades att blåmes (Parus
coeru-hus L.) i november månad anträffats vid Multrå prästgård. Då
den uppträdde i mindre flock, 4—5 stycken, gaf det anledning till
förmodandet, att fågeln kunde tänkas ha häckat i orten.
Sedan dess ha upprepade gånger individ af denna mesart varit
synliga i utsatta matlådor invid fönstren i Sollefteå och omnejd.
Vid en sådan invid I 3:s förläggningsort Remsle ha blåmesar under
de tre senaste åren varit stationära. En gång sågos ej mindie än
7 stycken. I år äro där två stycken, som dagligen infinna sig med
talgoxar och gråsparfvar vid matbordet. Ett individ har setts
sommartiden i nejden. Man måste därför få antaga, att blåmesen är
bofast i provinsen, eller så långt norrut som 63° q’.
Erik Modin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
