Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDETS GAMLA STAM AF RATTUS RATTÜS (l.) EJ UTROTAD II3
nyinvandring af arten, men nog förefaller det mest antagligt,
att artens gamla stam här varit med.
Fortsatta efterforskningar äro välbehöfliga, icke minst i
mera aflägsna trakter i öfre Värmland— Dalarne—Hälsingland
—Medelpad och kanske längre. Där arten öfver hufvud taget
påträffas, böra mera detaljerade undersökningar företagas, så
med afseende på dess förekomst utanför den mera
sammanhängande bygden och inom högt belägna områden som i fråga
om dess förhållande till Rattus norvegicum.
I fråga om svarta råttans lefnadssätt förtjänar följande
utdrag ur en skildring som ställts till mitt förfogande af
Ingeniör Liljedahl, att offentliggöras. Ingeniör L., som har att
bygga på mångåriga iakttagelser inom Arbrå, skrifver bl. a.
följande.
»Hvad som i ett följande framhålles, grundar sig på rön
hufvudsakligen hämtade från platser i och närmast omkring
Arbrå socken i Hälsingland. Här har den svarta råttan helt
visst från äldsta tid ostördt fått fortlefva in i en närvarande.
Det första minnet jag själf äger af att hafva sett henne här
härstammar från mina tidigare ungdomsår (slutet af 1870-talet).
Hennes förekomst synes i öfrigt alltid vara bunden vid
bygden och därvarande bostäder eller uthusbyggnader, mellan
hvilka hon vandrar längre sträckor, om så kräfves. Med
förkärlek väljer hon till sin vistelseort lämpliga grundmurar och
källare men äfven byggnadsmurar ofvan jord af tegel eller
gråsten. Hit in i någon skrymsla drager hon tillsamman sitt
bomateriel bestående af diverse växtdelar såsom hö och
halmstrån, tyg och pappersbitar m. m., hvad hon för tillfället finner
lämpligt. Källare, visthusbodar, djurstallar och
spannmålsmagasin, dit hon genom trävirke gnager sig in, därest fri
passage ej förut står öppen, torde i hufvudsak äfven utgöra
furageringsområden för hennes uppehälle.
Sällan kan man inom ett mindre område, såsom det en
hemmansåbo äger, finna hennes frekvensgrad så stor, att den
8 — 23134. Fauna o. Flora 1923. Häft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
