Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Henning Weis. Kaerhöge. Iagttagelser fra vestjyclske Yngelpladser.
G. E. Gads Forlag. Köbenhavn 1923. 80 sid. 4:0. 44
fotografiska bilder.
Danmark har liksom vi två af de europeiska kärrhökarterna
häckande inom sina landamären. Men då vi ha den bruna och
den blå, är det i Danmark, dels den förra af dessa, som i vårt
grannland på ett mycket passande sätt fått namnet »Rörhögen»,
då den ju alltid håller till i rörvassar, samt dels den mindre
kärrhöken Circus pygargus Lin., där efter sin förekomst kallad
»Hedehögen», som äro häckfåglar. De senare åren ha ju bragt oss
åtskillig kunskap om våra kärrhökar både i ord och bild, såsom ju
denna tidskrifts läsare väl torde erinra sig. Det skulle då kunna
tvekas, att åtminstone den bruna kärrhökens lif skulle vara oss
tämligen bekant. När man läser Weis’ utmärkta mongrafi af denna
intressanta fågels lifshistoria under dess vistelse i norden finner man
genast, att det fanns många och afsevärda luckor, som nu fyllts.
Förf. till detta verk har tydligen så att säga left med sina fåglar
och lärt sig att grundligt förstå dem. Därför blir hans skildring
ej ett uppradande av vissa data, utan en verklig lifshistoria. Det
är som förf. säger på ett ställe »de to Kaerhögearters Privatliv»,
som man får framställdt för sig. Vi få veta om den bruna
kärrhöken, att det egentligen blott är honan, som bygger det egentliga
boet, men att hanen har ett slags privat ungkarlsbo i närheten, där
han sitter och äter och där han hvilar, då det är dåligt väder.
Hanens jakt och frambärande af födan m. m. är oss mera bekant.
Bland intressanta drag ur fortplantningshistorien är förf:s bevis för,
att honan af denna art allmänt häckar redan som ettårig, under
det att hanen blott mycket sällan är fortplantningsduglig förr än
den vår, då den fyller två år. Hanarne äro lifligare och starkare
än honorna, och detta ger sig tillkänna redan, då de äro små
ungar. Det är mycket vanligt, att några ungar i hvar kull äro
svagare, och dessa bli vanligen uppätna af sina starkare syskon.
Stundom återstår blott en bjässe, som ätit upp alla syskonen. I de
fall då förf. undersökt förhållandet, har det visat sig, att de
svagaste individerna varit honor. Följaktligen skulle det bli en
öfverproduktion af hanar, hvilket i viss mån kompenseras af, att honorna
bli fortplantningsskickliga redan som ettåriga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
